


Välkomna på Livestream av Kolbrún Inga Söring’s Chevron Moustache!
Den 24 januari klockan 19 sänder vi live när Kolbrún Inga Söring framför sitt performance Chevron Moustache. Kolbrún Inga Sörings konstnärliga forskning undersöker möjligheterna att använda kroppen som en självständig plats för provokation och problematiserar cis-heteronormativa ideal samtidigt som ett ifrågasättande av den djupt rotade myten kring manlig lust uttrycks. I Chevron Moustache inger sig Söring, genom autotheory, i en process av performativt skrivande och omprövar på så vis populära narrativ genom att lyfta dess egna problematiska relationer till såväl ideal som längtningar. Allt inom ett ramverk av självrepresentativ kroppspolitik, kroppsmodifiering och begärspolitik.
Sändningen startar klockan 19.00
-
Kolbrún Inga Söring’s artistic research explores possibilities of using the body as an autonomous site of provocation; problematising cis-heteronormative ideals while questioning the deeply rooted myth of masculine desire. For Chevron Moustache, through the tool of autotheory, Söring engages in a process of performative writing: rethinking popular narratives by unpacking their own troubled relationship with said ideals and desires within a framework of self-representational body politics, body modification and politics of desire.
Welcome!
I anslutning till sitt performance av Chevron Moustache den 31 Januari håller Söring digitala workshopen “Rethinking The Little Mermaid”: ‘’In the workshop we will explore how we can write ourselves into previously white cis-hetero male dominant popular narratives using tools like autotheory and appropriation as means to explore and gain access to self articulation and make visible the multiplicities of LGBTQ+ experiences. During the workshop we will focus on the story of The Little Mermaid by H.C. Andersen and the 1990 Disney production The Little Mermaid.”
Inför workshopen är det önskvärt att en sett filmen samt läst verket (kontakta oss om du behöver åtkomst till filmen så hjälper vi mer än gärna till):”During the process of watching the film and reading the story, pay attention to your feelings around what happens, and how it relates to your experiences, how you would have done it. This will help when you get to the possible rethinking or reimagining of the narrative and writing yourself into the narrative.”
Söring inleder workshopen med en presentation av de verktyg som kommer undersökas och hur Söring själv använt sig av nämnda verktyg i skapandet av Chevron Moustache. Detta följs av en diskussion kring narrativet, problematik och möjligheter inuti dessa - och hur de kan sättas i nya och imaginära scenarier i en mer inkluderande kontext.
Anmälan till info@textival.se
Välkomna!
2019
Onsdag 11 september
18-19.30
Hasselblad Center
Medverkande:
Anna Hallberg
Maria Küchen
Entré: vuxen 60 kr (engångsbesök) eller årsbiljett 100 kr.Fri entré för dig under 25 år
På Hasselblad Center visas just nu utställning Moonlight. Den 11 september kommer Maria Küchen aktuell med essäboken Rymdens alfabet (2019) och Anna Hallberg aktuell med Lägesrapport från Aniara (2019) för att läsa och samtala om litteraturen, poesins och människans relation till månen.
Månen har i alla tider varit en fantasieggande kraft för människans tankevärld och under utställningen Moonlight som visas på Hasselblad Center anordnar Hasselbladstiftelsen tillsammans med Textival en kväll i litteraturens och månens tecken.
25 maj–22 september, 2019
Det är femtio år sedan vi landade på månen. Hasselbladstiftelsen är tätt sammanlänkad med denna historiska händelse. Det var en Hasselbladkamera som dokumenterade Buzz Aldrins kända fotavtryck och som användes till de andra ikoniska fotografierna från månlandningen, och de kommande Apolloexpeditionerna. Utställningen fokuserar på fotografiska verk och videoverk som skapats kring eller efter 1969, året för månlandningen med Apollo 11.
Månen med dess kraft över tidvattnet och tidjorden är full med konnotationer. Vad projicerar vi på månen? Månen kan porträtteras som ett vittne som råkar befinna sig vid en plats, som följeslagare eller som en plats att kolonisera, erövra. I utställningen finns verk som laborerar med rymd-färdens numera nostalgiska air eller använder sig av pro-pagandans språk. Vissa konstnärer tar fasta på månens fotografiska egenskaper, inte bara som ett fotogeniskt objekt men utifrån att fotografin är att ”måla med ljus”, precis som månen lyser upp natten och ger världen konturer. Det finns verk med motiv som uppvisar månens förtrollning av världen men utställningen innehåller också verk som snarare pekar på världens avförtrollning, det realpolitiska i frågan: vad handlade rymdkapplöpningen om? Månen är ett ypperligt föremål för konstnärliga undersökningar, ett nödvändigt sökande – även idag femtio år senare.
Konstnärer i utställningen:
Chan-Hyo Bae, Helena Blomqvist, Nanna Debois Buhl, Cristina de Middel, Susan Derges, Joan Fontcuberta, Vincent Fournier, Hamish Fulton, Noémie Goudal, Nancy Holt, Kikuji Kawada, Melanie King, Michael Light, Agnes Meyer-Brandis, Aleksandra Mir, Ernesto Neto, Trevor Paglen, Jorma Puranen, Martha Rosler, Thomas Ruff, Larissa Sansour, Wolfgang Tillmans, Shen Wei och Johan Österholm.
2019
5 maj
kl 17:00
Kulturtemplet, Kabelgatan 21
En intertextuell läsning av Fedra.
Text av Therése Ytter, framförs av fyra kvinnliga röster.
Inuti kons buk / Vreden i Afrodites bröst är en intertextuell läsning och bearbetning av fyra olika dramer hämtade ur litteraturhistorien som behandlar den grekiska myten om Fedra.
Texten framförs i Kulturtemplets ekande kammarar där de olika fedravariationerna talar med och in i varandra i en ekande polyfon textström.
Text: Threrése Ytter. Medverkande: Helena Fagertun,
Linda Östergaard, Donia Saleh, Elise Ingvarsson.
Verket presenteras som en del av programserien Tragedin som mytologi, konstform, och livserfarenhet. Programserien arrangeras av Kollegium i samarbete med Poste Restante, Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Textival mot bakgrund av Poste Restantes omslutande performanceverk HEAVEN & HELL.
”Inuti kons buk” och ”Vreden i Afrodites bröst”
representerar två olika positioner i de narrativ som genom litteraturhistorien knutits kring den mytologiska figuren Fedra. Den första representerar bejakelse och begär och den andra vrede, hämnd och destruktion. Tragedin om Fedra berör de konfliktytor där de olika rörelserna möts, förvrids och byter position.
Inuti kons buk / Vreden i Afrodites bröst tar fasta på Fedras perspektiv och det kvinnliga begärets genealogi. Inom den imaginära sfär som Fedrakvinnan är hänvisad till, finns ingen möjlighet att förändra maktens gränser, men möjligen språkets. ”Ack, moder, vilken onaturlig kärlekslust”.
Citat och bearbetade repliker hämtas ur Euripides pjäs Hippolytos (översättning av Hjalmar Gullberg), Jean Racines Fedra (översättning av Karl August Hagberg), Jon Fosses moderna version och språkliga bearbetning av Racines Fedra (2005, översättning Svante Aulis Löwenborg) samt Sarah Kanes Fedras Kärlek (1996).
Inuti kons buk / Vreden i Afrodites bröst är en berättelse om kärlekens omåttlighet och hur den formas i överträdelse av lagen, ordningen och makten. En kärlek som inte går att inordnas, begränsas eller beskäras. Det är en berättelse om att gå för långt, att inte vika undan eller hålla tillbaka utan om att följa vägen ända till dess slut, sedan man väl tagit första steget.
Therese Ytter är kulturproducent och curator som arrangerar litteratur- och konstprojekt inom det fria kulturlivet i Göteborg med omnejd. Hon arbetar bland annat som konstnärlig projektledare för den litterära aktören Textival i Göteborg.
Helena Fagertun är författare, översättare och har tidigare varit redaktör på tidskriften Provins. Hon har studerat vid Akademin Valand och har publicerats i ett flertal antologier, som Debut 2005, Förlåt och förlåt och förlåt (2013). Hennes texter har även publicerats i tidskrifter som Ord & Bild, 10Tal och Tender Journal. Hon arbetar även som översättare, och har bland annat översatt Kate Zambrenos Hjältinnor (2013) och Green Girl (2017).
Linda Östergaard, född 1962, är översättare och bosatt i Göteborg. Hon har översatt ett femtontal titlar sedan hon gick ut Litterära översättarseminariet på Södertörn 2007. Bland annat verk av Ingeborg Bachman, Terézia Mora och Anja Utler. Östergaard har även undervisat i litterär översättning från tyska på Akademin Valand i Göteborg.
Donia Saleh läser masterprogrammet i Litterär gestaltning på Akademin Valand. Just nu arbetar hon främst med ett längre prosaprojekt, men skriver också poesi. Saleh är aktuell med en essä i konsttidskriften Paletten.
Elise Ingvarsson är född 1979, bosatt i Göteborg. Hon har gått Nordiska folkhögskolans skrivarlinje och Litterär Gestaltning. 2005 tilldelades hon Katapultpriset för sin debut Beror skrymmande på. Ingvarsson är även lärare på Angereds skrivarskola.
Tragedin som mytologi, konstform, och livserfarenhet
Liksom 400- talet f.Kr. är vår tid besatt av att skärskåda glappet mellan krigets och våldets verkligheter, kontra den politiska retorikens styvmoderliga behandling av densamma. Dessutom hyser de grekiska tragedierna en upptagenhet av att beskriva konflikter mellan genus, offentlig plikt och personligt ansvar och inte minst av allt, mellan självkontroll och hjälplöshet inför världens fasor. Då som nu brottas karaktärerna i de grekiska dramerna med djupa existentiella bekymmer.
Nyhetsflödet informerar dagligen om ett osäkert tillstånd i världen präglat av ofattbart våld och klimatkatastrof; så ter sig vår tid redan vid första ögonkastet som oerhört tragisk. Mot bakgrund av Poste Restantes omslutande performanceverk HEAVEN & HELL bjuder Kollegium i samarbete med Poste Restante, Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och Textival in till en programserie som undersöker hur tragedierna kan öppna ett fönster av hopp i mötet med den avgrund som är vår samtid.
Program
28/4 Vem är Antigone i dag?
Om begärets och etikens innebörd i Sofokles tragedi
Föreläsning med Peter Jansson, med efterföljande samtal med Erika Lindahl, Linn Hilda Lamberg och Benjamin Quigley från Poste Restante. Plats: Litteraturhuset, Heurlins Plats 1
Kl 12:00-14:00
5/5 Inuti kons buk / Vreden i Afrodites bröst
Intertextuell läsning av Fedra
Text av Therése Ytter, framförs av fyra kvinnliga röster.
Plats: Kulturtemplet, Kabelgatan 21
Kl 17.00 (verket tar ungefär en timma att framföra)
13/5 Upptäckter vid ruinen
Efter tragedin - mellanmänsklighet som sakrament.
Föreläsning med Lottie Eriksson
Plats: Gathenhielmska huset
Kl. 18:00 - 19:00
2018
Juli - Augusti
I den underbart vackra Söderlingska trädgården i det Gathenhielmska kulturreservatet vid Stigbergstorget i Göteborg ligger den Bäckska Paviljongen. Under1860-talet användes Paviljongen som skrivarstuga av författaren Viktor Rydberg (1828-1895). I juli och augusti 2018 gästas paviljongen av två textbaserade konstnärer som bjudits in att arbeta i relation till reservatets omfattande arkivmaterial.
Textival och Residens Paviljongen bjuder in till en presentation av det Gathenhielmska kulturreservatet samt till läsning och samtal utifrån ett processbaserat arbete med de inbjudna konstnärerna My Roman Fagerlind (Stockholm) och Marie Raffn (Köpenhamn). Varmt välkomna tisdag den 7 augusti samt söndagen den 2 september. Mer information om tid och plats kommer inom kort.
Utgångspunkten för projektet och det konstnärliga arbetet är platsen kring det Gathenhielmska kulturreservatet i dess fysiska sociala, historiska och relationella bemärkelse. Platsen bär på berättelser, erfarenheter och minnen vilka bildar narrativ i staden. Residens Paviljongen tar avstamp i dessa narrativ och intervenerar i själva utrymmet mellan människor, plats, minnen och historia.
Den Bäckska Paviljongen, som en gång författaren Viktor Rydberg använt som skrivarstuga, fungerar som projektets nav och tillika arbetslokal för gästande konstnärer. I reservatet finns ett rikt arkivmaterial i form texter, bilder och berättelser från platsen från 1700-talet och framåt. Genom att aktivera platsen så som en skrivande plats samt genom att gå i dialog med platsens berättelser, historia och de människor och föreningar som verkar där väver projektet samman olika lager av dåtid, nutid och möjlig framtid.
Projektets syfte är att i relation till en konkret plats i det offentliga rummet skapa ett konstnärligt och litterärt sammanhang som länkar samman olika lager av dåtid, nutid och möjlig framtid med existerande relationer, resurser och aktörer knutna till platsen. Genom att konstnärligt väva samman berättelser, minnen och historier med fältstudier, sociala interaktioner och platsspecifika samarbeten blir Residens Paviljongen en slags kunskapscell och en alternativ akademi mitt i reservatet.
Residens Paviljongen 2018
Tisdag den 7 augusti, 18:00-21:00, Bäckska Paviljongen, Pölgatan 9
I den underbart vackra Söderlingska trädgården i det Gathenhielmska kulturreservatet vid Stigbergstorget i Göteborg ligger den Bäckska Paviljongen. Under 1860-talet användes Paviljongen som skrivarstuga av författaren Viktor Rydberg (1828-1895). I juli-september 2018 gästas paviljongen av två textbaserade konstnärer som bjudits in att arbeta i relation till reservatets omfattande arkivmaterial.
Textival och Residens Paviljongen bjuder in till läsning och ett samtal utifrån ett processbaserat arbete med de inbjudna konstnärerna My Roman Fagerlind (Stockholm) och Marie Raffn (Köpenhamn).
Guidad visning av det Gathenhielmska kulturreservatet, Bäckska Paviljongen, huset Frigga samt arkivet.
Läsningar och samtal utifrån reservatets arkivmaterial: My Roman Fagerlind, poet och textbaserad konstnär, Marie Raffn, konstnär. Samtalsledare: Therese Ytter, konstnärlig projektledare Textival och Residens Paviljongen
Plats: Den Bäckska Paviljongen, Pölgatan 9, 414 60, Göteborg (Paviljongen ligger i trädgården intill huset Gavanna som hyrs av föreningen Gamla Majgrabbar). Vid dåligt väder håller vi till i huset Frigga på Pölgatan 5 där Textival har sitt kontor.
Evenemanget är kostnadsfritt. Det bjuds på lättare tilltugg och vin till en billig peng. Textivals fina påsar med texten Get your text together kommer också att finnas till försäljning.
Residens Paviljongen 2018 - Reservatets dag
Söndag den 2 september
Program
12:00-16:00
→ Öppet hus Paviljongen
Plats: Den Bäckska Paviljongen, Pölgatan 9 (gå in genom grinden vid huset Gavanna och till vänster nere i trädgården)
16:00-17:00
→ Rösternas arkiv - Residens Paviljongen 2018
Läsning och konstnärsamtal med My Roman Fagerlind och Therese Ytter (moderator)
Plats: Frigga, Pölgatan 5 (gå in genom grinden och i på gården där dörren hålls öppen)
18:00-20:00
→ Clandestino Institut: Nästa gång elden - föreläsning med Edda Manga
"Det invecklade förhållandet mellan fascism och demokrati"
Plats: Rufus Bar, Stigbergstorget 8, mer info
→ Guidade visningar av det Gathenhielmska huset
Tider: 12:00, 12:45, 13:30, 14:15, 15:00 (begränsat antal platser, först till kvarn)
Plats: Stigbergstorget 7 (arrangeras av kulturföreningen Gathenhielm)
→ Mer information om Reservatets Dag
Välkomna till den Bäckska Paviljongen och Reservatets Dag i det Gathenhielmska kulturreservatet. Söndagen den 2 september bjuder ett tiotal föreningar och organisationer som är aktiva i området in till publik verksamhet. Besökarna får möjlighet att på olika vis ta del av lokala berättelser, minnen och historier från 1700-talet och fram till idag.
Passa på att gå en guidad visning av det Gathenhielmska huset eller en stadsvandring med Sjöfartsmuseet, ta del av fotomaterial från det gamla Majorna eller besök några av dagens alla programpunkter. Dessutom håller föreningsstugorna i reservatet öppet hus och berättar om sina verksamheter.
12:00-16:00
Litterär mottagning med öppet hus i Bäckska Paviljongen
Textival och Residens Paviljongen bjuder in till litterär mottagning och öppet hus i den Bäckska Paviljongen. Kom förbi på en kaffe eller ett glas så berättar vi mer om projektet och arbetet med arkivet. På plats finner ni Therese Ytter och My Roman Fagerlind som läser och presenterar texter, berättelser, minnesanteckningar, historiska material och dokument från platsen och ur arkivet. Olika röster från det gamla Majorna med fokus på arbetarklass och kvinnor varvas med egna reflektioner, loggböcker och bearbetningar av olika material vi tagit del av under processen. Begränsat antal platser.
16:00-17:00
Rösternas arkiv - Residens Paviljongen 2018
Läsning och konstnärssamtal med My Roman Fagerlind och Therese Ytter (moderator). I den Söderlingska trädgården i det Gathenhielmska kulturreservatet vid Stigbergstorget i Göteborg ligger den Bäckska Paviljongen. Under 1880-talet användes Paviljongen som skrivarstuga av författaren Viktor Rydberg (1828-1895). I juli och augusti 2018 öppnades paviljongen på nytt för skrivande verksamhet då Textival bjöd in två textbaserade konstnärer – My Roman Fagerlind (Stockholm) och Marie Raffn (Köpenhamn) - att arbeta i relation till reservatets omfattande arkivmaterial.
Arkivet som består av texter, bilder, ljud- och bildupptagningar och artefakter från 1700-talet och fram tills idag har liksom området en stark anknytning till Göteborgs sjöfarts- och varvshistoria. Där finns berättelser och livsöden från människor som tidigare levt, arbetat och verkat i Majorna. Vittnesmål, röster och minnen från skeppsbyggeri, repslagsbanor, krogliv och prostitution, sjöröveri- och kaparverksamhet, halshuggarnätter, trångboddhet, sjukdom och svält, emigration och amerikafarare, drömmar, passioner och förälskelser.
Den 2 september kommer My Roman Fagerlind till Göteborg och det Gathenhielmska kulturreservatet för att läsa bearbetningar av det material hon tagit del av under residensperioden samt för ett samtal med Therese Ytter som är konstnärlig projektledare för Residens Paviljongen. Samtalet kommer att kretsa kring frågor om vem som skriver historien och för vem, om möjligheterna att arbeta fram en alternativ historieskrivning, om hur man härbärgerar en annan människas stämma och om arkivet som en plats för omhändertagande, bevarande, urskiljande och förtryck.
18:00-20:00
NÄSTA GÅNG ELDEN – fascismen av idag och vårt totalförsvar, motstånd och slutet på mardrömmen om raser
Clandestino Institut presenterar: Edda Manga som föreläser under rubriken "Det invecklade förhållandet mellan fascism och demokrati"
Bristen på de ideologiska motsättningarna har lagt sig till rätta. Kampen om den ensamma människans farhågor tilltar. Visionerna om solidaritet över gränser känns mer och mer avlägsna, nästan onåbara. Vi tycks befinna oss i en postpolitisk omöjlighetssituation där högerpopulisternas lögner har blivit allmängods.
Vad kan kulturen, de intellektuella och konstnärerna öppna för alternativ? Hur ska dödläget brytas?
Med start i vår presenterar Clandestino Institut en ny serie föreläsningar som äger rum i Göteborg under hela året. Namnet på serien är inspirerat av den amerikanske författaren James Baldwins legendariska essä The Fire Next Time i vilken läsaren ombeds mobilisera motstånd mot rasism och andra lögner. Mer information.
2018
14 juli - 6 augusti

I sommar åker de rullande vännerna i RättBuss på en månadslång resa, en festival på hjul. Samarbeten och arrangemang, konst och program, bad och rörelse - mycket är det goda som kommer att kanta vägen. Och Textival följer med, än är inte allt spikat men säkert är att texterna tas med i väskan, skrivandet och läsandet blir en del av festivalprogrammet. Läs mer om programmet nedan, köp en biljett för en vecka eller flera, tipsa vänner och bekanta. Det här!
PROGRAM - TEXTIVAL PÅ RESANDE FESTIVAL 2018
> Bussbiblioteket
Hela resan
Ombord på RättBuss finns bussbiblioteket med tillhörande läshörna - med god vy över vägarna. Bussbiblioteket är ett biblioteket med kurerat innehåll. Här möter läsningens enskilda aktivitet det kollektiva resandet och vice versa. Innehållet en resa i sig: från sagor till reportage till dikt och spridda ord lite extra väl lämpade för färd och flärd utanför olika typer av mittfåror. Textival har gjort urvalet, i samarbete med förlag och författare.
> Write drunk, edit sober, Cinqe Terre
23, 24 eller 26 juli
Vi testar det urgamla klichéartade konstnärsknepet att använda spriten för att få kreativiteten att flöda. Inspirerad av en skrivarförening i Edinburgh bjuder vi tillsammans med Textival in till en blöt textworkshop som hålls av Stina Nilss från Textival. Vilken text du än vill skriva, låt den komma ut! Tid och plats meddelas längre fram.
> Besök i Metelkova, Ljublijana
29 juli
Metelkova är ett autonomt socialt och kulturellt center i ett tidigare militärt högkvarter. Sedan 1993 ett ockuperat område, såkallat squat, vilket det fortfarande är trots att det 2005 fick status som nationellt kulturarv av UNESCO. På området finns bl.a. barer, klubbar, konsthallar, ateljéer och kontor för ideella föreningar. Vi tar oss an ett berättande perspektiv och besöker området och möter personer och organisationer som verkar här.
> Bad, grotta, droppstenar och böcker i Brno
1 augusti
Vi åker till det häftiga berget Moravský Kras, som innehåller grotta med droppstenar, tillsammans med Textival och Brno Book Club som under utflykten leder en workshop eller boksamtal. För att smälta de många texttankarna fortsätter vi vidare till sjön Olsovec där det blir bad.
Inträdesavgift till grottan tillkommer.
> Till Ursus!
2 augusti
Ursus var en megastor traktor- och bilfabrik, vars tillverkning under sovjettiden var en av Polens stora exporter. Fabriken har gett namn till hela området runtomkring som under tillverkningstiden var som sitt eget universum med skolor, kulturcentrum och bostäder. Efter nedläggningen gick området in i den postindustriella kris som många bruksorter idag delar. Nu använder konstnärer och aktivister fabriken och arbetar tillsammans med invånarna för att hantera det som har hänt och blicka framåt - genom konstprojektet Projekt Ursus. Vi får besöka fabriken och får höra mer om projektet, det konstnärliga arbetet, berättelserna och området. I samarbete med Textival.
> Vi besöker Jazdów!
3 augusti
Jazdów-bosättningen, eller ”de finska husen”, i Warszawa är en stadsdel med gamla trähus som byggdes under andra världskriget. I och med kommunens vilja att riva de gamla husen startades initativet Open Jazdów, för att bevara husen och att bygga en lokalt förvaltad offentlig plats för kulturevenemang, ideella föreningar och möten, samt att de som bor i husen kan bo kvar. Vi besöker Jazdów för en guidning och får höra mer om projektet. I samarbete med Textival.
2013, 2014, 2015, 2016, 2017
Mollaryd, Herrljunga
Samtal, läsningar, vandringr workshop
En bokskog och en åtta plankor bred perrong, en genomfartsort, en by, en landsbygd. Mitt emellan Borås och Herrljunga ligger Mollaryd och det är det som är utgångspunkten. När vi låter text och konst från olika håll och med olika riktning möta platsers element, miljö och människor.
Hur relaterar en sinnlig rörelse till det skrivna ordet? Vad gör en fysisk rörlighet med den litterära upplevelsen? Vilken roll spelar berättelserna i platsens identiteter?
Textrakt är en utsvävning som är tänkt att testa Textivals erfarenheter och mål på och med nya arenor och samarbeten. Ett slags undersökning där text, konst och berättelser möter plats, rörelse och sammanhang, en inbjudan till ett interaktivt utforskande nära en bokskog, utmed en järnvägsräls, i en by och vidare och mer. Vi vill skapa fler och andra rum för texter utanför mittfåran, visa på en bredd av nära och avlägsna berättelser samt skapa både fysiska och sinnliga platser för textkonst.
Som en samlande punkt finns Mollaryd Perrongbibliotek — ett bibliotek utan återlämningskrav där böcker möter andra böcker, texter söker läsare, läsare hittar annan läsare.
VAD
Samtal, läsningar, vandringr workshop
VAR
Mollaryd, Herrljunga
NÄR
2013, 2014, 2015, 2016, 2017
PROGRAM
2017
Skiljande tecken - platsens begär
GIBCA extended 2017
2 september 2017, 4 november 2017 i Mollaryd
2016
2 september
konstpauser och tematiska vandringar under Fjällastigens dag 2016
https://www.facebook.com/events/598752370309152/
1-2 juli
Queerpoetisk vandring under Borås Pride 2016
EN QUEERPOETISK VANDRING
Vi utgår ifrån poesin som gömmer sig i muralmålningarna, under broarna och under skulpturernas fötter. Den nöjde boråsaren berättar vad som egentligen är att vara nöjd över och kaninen i parken undrar vad vi jagar efter när vi jagar efter en annan verklighet. Ute frågar var inne är, den med längst näsa vinner i det korta loppet. Vi tar del av hur det känns att ha en hud av bark eller ben av grenar medan relationerna pendlar mellan knutna pistoler och stålrörstornados.
I En queerpoetisk vandring rör vi oss mellan statyer och skulpturer och sådant som skulle kunna vara skulpturer, saker som skrivits och sagts och sådant som borde bli till fullständiga meningar. Vi placerar historiska queera röster i nya, äldre och tidslösa miljöer och skriver in några saknade röster i samtiden. Promenaden startar i Myckets Luftslott på Stora torget i Borås och avslutas inte långt därifrån.
I och nära Luftslott sker också en mängd andra programpunkter, Arrangerat av Mycket, Borås Konstmuseum, KulturUngdom, Slöjd i Väst samt Blanca UF, Felicia Linsér, Nathalie Franzén, Anna Nygren, Stitch City Rollers, RFSL Newcomers, Sofia Hultin. Se Borås Pride för mer info.
En queerpoetisk vandring arrangeras inom projektet Textrakt, som drivs av den litterära aktören Textival.
Praktiskt:
Samling vid Luftslott, Stora Torget i Borås, fredag 12.00 och lördag 13.00. Vandringen tar ca 60 minuter.
Tillgänglighet – vi kommer att röra oss i maklig takt på platser där det är möjligt att ta sig fram till fots, med barnvagn, med rollator och rullstol. Det kommer att läsas text, denna teckentolkas eller röstförstärks ej men kommer delvis att visas i skriven form på ark. Det kommer att vara visuellt, det syntolkas ej men kommer till stor del att beskrivas i talad form. Läsningarna görs på svenska.
Plats: samling vid Myckets Luftslott, vid ”den nöjde boråsaren” på Stora Torget, Borås
17–19 mars
Littfest, med RättBuss, Koloni, Cyklopen, GAFF
Med RättBuss — Koloni — Cyklopen — GAFF till Littfest
17–19 mars är det dags för årets upplaga av Umeås litterära glädje: Littfest! Textival tar plats ombord på RättBuss bredvid bland andra Cyklopen, Koloni och GAFF, styr norröver och parkerar Umeå Folkets Hus.
Resan går från Stockholm via Gävle och Sundsvall. Avgång 17 mars och tillbakakomst 20 mars. Läs mer här och köp biljett här. Ombord på vägen upp invigs vårt Bussbibliotek för våren och Anders Olofsson ackompanjerar färden längst med kusten. Och som alltid: den goaste av busstämning och bar för den som önskar.
Väl i Umeå bjuds bland annat:
◇ Utvalda ord i särskilda rum: Ett samtal om kontextens och rummets betydelse för samtal, ord och läsning — med utgångspunkt i Cyklopenbiblioteket på kulturhuset Cyklopen, Bussbiblioteket på RättBuss och Textivals arbete kring relationen mellan text, konst och plats. Här lyfts frågor kring bland annat specifika platser och fysiska böcker — och det som sker däremellan — i platsfrihet och litterära tidsluckor.
Dessutom bjuds det upp till säsongsinvigning av Bussbiblioteket: med skål och hyllningar för texter i rörelse och rörelser i text. Med: Textival — Stina Nilss, RättBuss — Peter Oijens, Cyklopen — Elof Hellström, Koloni — Christian Pallin, Frida Sandström med flera. Tid & plats: Lördag 19 mars, 13.00–14.00. Ombord på RättBuss utanför Umeå Folkets hus.
◇ Gentrifieringssafari i Umeå med Erik Persson som ciceron. Avgår Fre 17:00 och Lör 12:00 och 17:00
◇ Utflykt till hemlig plats. En reseinramad musik– och platsupplevelse. Avgår Fredag 18:30. Tillbaka 23:00.
◇ Precis som hela festivalen, avslutar vi storslaget på lördagen. På plats på Galleri verklighetens innergård vecklas hela bussfestandets magiska verktygslåda ut och tar fram det bästa:
—> Trapped in a loop — experimentell popmusikduo från Göteborg : Magdalena Ågren och Richard Widerberg.
—> Sheik Anorak — Frank Garcias soloprojekt — gitarr, trumset, dator och effektpedaler.
—> Anders Olofson — ljudkonstnär som bland annat driver galleri Fabriksgatan 48 och bokförlaget Vips & Vaps.
—> Julian McKinney / GAFF
2015
> Bussbiblioteket på RättBuss.
> 7 mars 2015. Texternas Hem på Framtidsdagen vid Herrljunga stationshus
> 29 april — 4 maj 2015. Alternativ Charter till Warszawa med RättBuss
> 9 maj 2015. Fjällastigens dag. Konstpauser. Våröppning och gallringsfest i Perrongbiblioteket.
> 9 maj 2015. Milen. Mollaryd och Alster.
> 18–19 juli 2015. En textur. Bokmässan i Od. Läs mer här.
> 5 september 2015. Vandra i Sjuhärad — Festival. Perrongbibliotek, kulturvandring, installation.
> 19 september-14 november 2015. GIBCA extended, Mollaryd, Tjörn, Mölnlycke + Warszawa.
2014
> 8 juni 2014. Invigning av Mollaryd Perrongbibliotek.
> 14 juni 2014. Texternas hem med Marie Hållander och Tove Mörkberg på Uddebofestivalen.
> 26–29 mars 2014: Texternas hem, i Herrljunga — i samband med Framtidsveckan Sjuhärad. Läs mer här.
> 10 maj 2014. Konstpauser under Fjällastigens dag.
2013
> Under hösten 2013 var vi en av många goda satelliter under GIBCA — Göteborgs internationella konstbiennal.
> Första arrangemanget var 18 maj 2013, i samband med Fjällastigens dag och i samarbete med Molla Byalag.
> 10 augusti 2013 kl. 15–22: Ordloppis och Poesipub, eventet på facebook.
> 31 augusti 2013 kl. 11–15: Text för räls, tåg och perrong.
> 7 och 8 september 2013 kl. 11–21: Textrakt — Radical Imagination at the Play Round.
> 21 september kl. 14–21: Textrakt — September Session Inställt/framflyttat/det här datumet är ett annat datum
> 12 oktober 2013 kl. 14–21: Textrakt — Likt benen som en passare. Och eventet på facebook finns här.
> 26 oktober 2013: Textrakt — Imagine the Closure Continuing. I samarbete med Spelkultur i Skåne, Malmö Stadsbibliotek, Lekklubben, Interaktionsdesign på Malmö Högskola och Studiefrämjandet. Observera: det hände i Malmö.
I samarbete med lite olika, och de första två arrangemangen hade stöd från Leader Sjuhärads kulturcheck
2 september 2017
14 oktober 2017
4 november 2017
Mollaryd, Herrljunga
Galleri Törestorp
Samtal, läsningar, vandringar workshop
GIBCA Extended samlar det lokala och regionala konstlivet i Västra Götaland. Under GIBCA 2017 tar gallerier, konsthallar och curatoriska plattformar spjärn mot GIBCAs tematik och skapar egna program och utställningar. Textival medverkar med tre programstarter i Mollaryd, Herrljunga kommun. Skiljande tecken - platsens begärär rubriken för samtal, vandringar och uppläsningar som rör frågor om plats, sekularitet och begär.
I samband med GIBCA Extended bjuder Textival in till vandringar, samtal, konst och text utifrån tematiken sekularitet, plats och begär. Vi undersöker sammanhållande faktorer, heliga och sekulariserade platser samt etiska, geografiska och konstnärliga skiljelinjer.
Ett program i tre fristående delar bestående av kortare och längre vandringar, samtal, konst och text med grund i intervjuer och samtal förda med en präst, skribenter, författare, poeter, konstnärer, aktivister.
Medverkar med text, konst och samtalsunderlag ur intervjuer gör:
Ulla Johansson - Präst (Fristad)
Sarah Delshad - Grundare muslimska feminister, skribent (Stockholm)
Rizah Sheqiri - Författare, poet (Uddevalla)
Kamal El Salim - Aktivist, filmskapare (Borås)
Eli Levén - Författare, manusförfattare (Stockholm)
Anneli Furmark - Författare, serietecknare, konstnär (Umeå)
Anika Zińczuk - Poet, konstnär, psykolog (Warszawa)
Medverkar med konst gör:
Gun-Britt Bäckman - Konstnär (Horshaga)
Samtalsledning, text, projektledning, bollplank från Textival:
Stina Nilss - Kulturarbetare, producent, aktivist (Mollaryd)
Therese Ytter - Kulturproducent, litteraturvetare (Göteborg)
Som besökare deltar du på det sätt du vill - genom att vandra och promenera, läsa och titta, lyssna och samtala, skriva och interagera. Texterna presenteras i skriven och uppläst form, likt hälsningar från en skrivande röst via en läsande blick till en mottagare. På platser som på olika vis kan ses som heliga, (av)skiljande eller begärliga.
Vi har bjudit in de medverkande till intervjuer och interaktion, som skapar separata men sammanlänkade samtal - i skriven och uppläst form - kring temat. Här ryms ord om heliga och sekulariserade platser, etiska och mellanmänskliga skiljelinjer, religionsdefinitioner och distanser, politik och förhandling, kärlek och konflikter, normer och förväntningar. Utifrån de medverkandes personliga reflektioner presenteras också utvalda texter och bilder. Resultatet av processen skapar underlaget till de arrangemang som äger rum under hösten 2017.
Vad sker när sekulariseringens skiljande kopplas till hur olika berättelser, estetiker, skribenter och läsare skiljs åt. Eller till olika typer av begär och dess relation till fysiska och sinnliga platser? Om vi ser det sekulära som ett utrymme för förhandling mellan olika sätt att leva, vad sker om den förhandlingsmöjligheten försvinner? Och vem har makt att formulera, eller vilka normer styr, förhandlingsutrymmena?
2 september - 10.15-12.15 - Fjällastigens dag: vandring, konstpauser, textpresentation
14 oktober - 14.00-17.00 - Workshop och performance med Anika Zińczuk, samtal och läsning
4 november - 14.00-17.00 - Workshop, samtal och läsning
Plats: programmet utgår ifrån Mollaryd Station, Herrljunga kommun. Tåg går och parkering finns.
7 november 2015
Nordiska
Akvarellmuseet, Södra Hamnen 6,
Skärhamn
Performance,
visning av samlingen
2014, 2011
Kungsbacka,
Allingsås,
Skövde,
Världskulturmuseet,
Nordstan
Ambulerande ordkonstverkstad
Papercuts är en ordkonstverkstad med texten, materialet och utsvävningarna i fokus.
Här kopplas berättelsen och det skrivna ordet till den fysiska boken, typografiska mönster och normkritisk materialhantering. Queera ord, textila texter, hantverk, slöjd och samhälle tar sig konstnärliga uttryck och låter skrivarstugan interagera med verktygslådan, skärmattan, bokhyllan och lärovärken.
Här är lite av det som gjorts:
Papercuts >UPPSLAG i Kungsbacka och Alingsås
Papercuts > Feministiska uppslag i Skövde
Papercuts > Vetenskapsfestivalen, 12hfestivalen, HBTQ-Festivalen.
Äldre grejer, lite övningar och bilder etc finns också här.
En uppslagen bok är en uppslagen bok. Ett uppslag är en idé, en tanke, en impuls och ett förslag. Ett uppslag kan vara på skjortkanten, en uppvikning av ett eller flera byxben. En uppvikning låter som en uppvigling som är ett brott mot allmän ordning, allmän ordning kan vara ett slag mot kreativiteten. Ett slag uppåt kan kallas uppercut, en uppercut är en av två slag som räknas till de så kallade power punches. Och en defensiv strategi i kortspel. Här gör vi uppslagen till ett kraftfullt och fredligt slag mot makten, underifrån.
Under sportlovsveckan i Alingsås tar vi plats på konsthallen. Både där och på Arena elva arrangeras Get Artivated! med fokus på hur konst, skapande och samhällsengagemang kan mötas tas grepp om animation och kreativitet. Textival kör hela tre dagar Papercuts med fokus på uppslag, tillsammans med er. Förhoppningen är en gemensam uppslagsskulptur, hur det än blir så presenteras det hela under en finissage på lördagen den 15 februari.
På Kungsbacka bibliotek gör vi dagen innan alingsåsstarten en variant av ovan beskrivna – två timmar med uppslagen uppslagna.
Platser och tider:
Fyren i Kungsbacka 11 februari kl. 17–19
Alingsås konsthall 12 och 13 februari kl. 12–16 och 15 februari kl. 12–15
Feministiska uppslag i Skövde, 2014
Feministiska tankar och idéer formulerade i och av den öppna boken.
En verkstad där vi tar oss an gamla böcker, förlegade texter, det som är värt att spara och det som är dags att göra något nytt av.
8 mars / Skövde Kulturhus / 12.00–16.30
https://www.facebook.com/events/655799437791747/
Vetenskapsfestivalen, 12hfestivalen, HBTQ-Festivalen, 2011
Ordkonstverkstan Papercuts, som Textival ibland gör till sin, har i veckan tagit plats under både Vetenskapsfestivalen i Nordstan, 12h Festivalen på Världskulturmuseet & Alingsås HBTQ-Festival i Konsthallen.
Nu är det hela över för denna gång och vi lämnade idag det surrande nordstadstorget med mängder av dikter, klokenskaper, små konstverk, uppmaningar…tack alla som kom!
2012, 2013
Mollaryd, Herrljunga
Stora teatern i Göteborg,
Malmö,
Röda stens Konsthall
Text för plats är ett projekt som undersöker och utvidgar textens plats och form.
Projektet handlar om att lyssna på nya platser, om att läsa för ny publik. Om att ge dessa upplevelser en ny dimension genom omgivningen och det aktiva valet av plats. Vi utgår från att det finns en rad olika sätt att läsa och lyssna på en text, och det behöver inte vara i tystnad i ett slutet rum. Till projektet Text för plats ombeds författare och skribenter att välja en plats för en text de vill läsa, eller omvänt, en text för en plats de vill skall lyssna. Genom Text för plats bjuds gästen in med ett uppdrag och blir delaktig i skapandeprocessen, läsningen utvecklas och ett större kreativt sammanhang skapas. Varje läsning blir unik, varje genomförande ger nya platser att besöka. Text för plats är på samma gång tydligt avgränsad och fullständigt utan gräns. Inom projektets ramar ryms såväl facklitteratur som debatt och lyrik.
PROGRAM Text för plats
2013
Text för plats: för avskaffande av våld mot kvinnor
Text för plats och till Borlänge 30 november
Textival tar lekens plats i Malmö
Konst som motstånd med Vanja Hermele.
2012
Konst som motstånd. PUSSY RIOT
Text för plats: för avskaffande av våld mot kvinnor
I november 2013 medverkade Textival på UN-womens arrangemang som uppmärksammade Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Vi medverkade till utställningen på Röda stens konsthall med utvalda texter som vävdes samman med besökarnas tankar och reflektioner.
Nedan finner du bilder. Läs om arret här: http://unwomen.se/goteborg/nyheter-goteborg/stod-en-syster-2–0/
Text för plats och till Borlänge — 30 november 2013
“Ordet är något som samlar människor, förändrar framtiden för människor, öppnar och befriar människor. Ord kan göra världen bättre.”
Ordival är festivalen som med ord vill fungera som en mötesplats för alla människor, likt en värmande brasa en mörk kall natt — här lyfts och möts användandet av ordet på olika språk och i olika former. Årets tema är livsberättelser.
Till Borlänge åker Textival med en karta för olika livs olika berättelser. Som en fortsättning på vårt utforskande arbete där text, konst och berättelser möter plats, rörelse och sammanhang. Vi vill delta med en inbjudan till ett interaktivt utforskande av gränser och textkonst.
Läs mer om arrangemanget här: https://www.facebook.com/events/170889353076288/
Textival tar lekens plats i Malmö
Lördag 26 oktober 2013, Klockan 13–17
Malmö stadsbibliotek
I samband med Malmö Playdays där också vännerna i Lekklubben medverkar, till exempel.
TEXTAPET
”…det påstås att dollargubbarna glömma sina affärer när de fått tag på en ordfläta. De äro verkligen mycket fascinerande. Man vill inte gärna ge upp när man väl börjat få ordning på lösningen…„
– Textapet är ett ordpussel i storformat, ett sätt att låta de stora orden ta plats, och ett sätt att få de små meningarna att äga rum. Vi bygger det tillsammans, byt ut, bygg vidare, ändra om.
LEKENS TEXTER PLATSER KARTA
– En gammal karta och texter till för och om platserna, vi bygger det textliga Malmös lekplatser tillsammans.
OTHELLO
– är en tragisk pjäs är baserad på en annan berättelse är en film, en till och en till film är en opera, en till och en noiceopera är ett brädspel är ett spel med vit-svarta brickor är baserat på ett annat spel är svartsjuka mord självmord rasism 1600-tal är symboler mörker ljus natt ära skam är hisnande hyllade ord är stora toner i långa rader
är att vända och vända igen
v a t t e n p o e s i
Dagarna innan Textival litteraturfestival 2013 den 23 mars infaller Världspoesidagen och Världsvattendagen. I samarbete med naturum Hornborgarsjön utanför Broddetorp vill vi tolka dessa dagars gemensamma nämnare, koppla samman temana vatten, samarbete, poesi, värld och natur i en installation med för platsen skrivna och samlade texter. Vi gör det lagom till att de första tranorna landar i och vid Hornborgarsjön. Installationen berör vatten: på plats och metaforiskt. Och poesi: fysisk och symbolisk.
Åtta skribenter deltar och har i sitt arbete med texten förhållit sig fritt utifrån dagarnas tema och frågan från oss om att dela med sig av en erfarenhet av, vid, i vatten.
Vi vill med detta sätta poesins filter över begreppen naturligt/naturupplevelse/naturromantik, utsikt/insikt/avsikt, beskåda/beträda/betrakta/beakta. Och vi vill med hjälp av världsvatten och världspoesi väva samman berättelser — skribenternas, besökarnas, naturens — och ge alla inblandade en både självklar och dimensionsvidgande tilläggsupplevelse.
21–22 mars på naturum Hornborgarsjön utanför Broddetorp
Med texter av: Nasim Aghili, Zeinab El-saneh, Kristofer Folkhammar, Olav Fumarola Unsgaard, Jonas Gren, Christine Hellqvist, Jens Klitgaard och Dana Sederowsky
Konst som motstånd - Vanja Hermele
Ett samtal mellan Elin Grelsson Almestad och Vanja Hermele om den patriarkala scenkonsten utifrån Vanja Hermeles nya bok In som ett lamm, ut som en tigrinna. En debattroman om jämställdhet i kulturvärlden.
Vanja Hermele vittnar om kultursektorns ojämställdhet. Tillsammans med Elin Grelsson Almestad samtalar de om litteraturens möjligheter och hur vi kan ta samtalet vidare. Vilka strategier och alternativ kan vi formulera för att förändra en snar framtid?
In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Med skarpt öga på den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet, skildras jämställdhet både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele är genusvetare och journalist. Hen har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hen medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent. In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Elin Grelsson Almestad är skribent, kritiker, författare och redaktionssekreterare på tidskriften Fronesis.
I samarrangemang med Textival
Kl 19.00 // 20 Februari
Entré 80 kr //
Konst som motstånd. PUSSY RIOT
Pussy Riot — regisserad läsning av Pussy Riots vittnesmål från domstolen i Moskva. Efterföljande samtal med Johan Hilton, kulturjournalisten som var på plats under rättegången i Moskva. I samarbete med Mint — en smart och cool populärkulturell tidskrift på nätet: www.mintmag.se
Ett samarrangemang, en läsning, ett samtal, ett motstånd. Tillsammans med Stora Teatern, Sensus och nättidningen Mint blir allt detta till en vass, engagerad och manifesterande uppstart till bokmässeveckan i Göteborg.
Onsdag 26 september 2012 kl. 19.00
Kristallen på Stora teatern i Göteborg
Entré: 40 kr exkl garderob
Efterhäng i baren med Mint-redaktionen.
Regiöga: Anders Tolergård
Skådespelare: Karin de Frumerie, Johanna Zandén och Susanna Helldén
Översättare: Josephine Olausson
Samtalsledare: Cecilia Losberg från Textival
2012
Stora teatern
Gallerie Box
Berättelser i samband med Textival Litteraturfestival 2012
Bildningskomplexet efterlyser din berättelse. Ditt möte, din reaktion.
Texten är ofrånkomlig. Och knappast neutral. Genom att närma oss Bildningskomplexet, närmar vi oss förhoppningsvis en bredare definition av kunskap. Bildningskomplexet syftar till att belysa och problematisera föreställningar om bildning. Projektet består av samtal, enkäter, läsningar och insamling av texter.
Projektet bjuder samtidigt in till medverkan. Lämna in din berättelse. Från inlämnade bidrag till bildningskomplexet genomförs en serie läsningar, eller en enda synkroniserad läsning. Texter läses upp enligt principen “det är inte den i filmen som skrivit brevet” Möt våndan med sällskapsspel, det snuskiga med trevligheten och en liten historia om det tredje, ej hemspråksgiltiga, modersmålet.
Hur ser ditt möte med bildningen ut? När förstod du inte? När lät du någon annan förstå att de borde veta bättre?
Max 2000 tecken skickas till bildningskomplexet@textival.se
Alla bidrag är anonyma, men vid eventuellt tryck kommer de som vill att namnges i inledning.
Under Textivals litteraturfestival den 31 mars 2012 finns bildningskomplexet på plats för att låta besökare ta sig an sina egna funderingar om vem som är bildad, vad som är bildat och vem som har makten över bildningen –är det du eller något annat?
#1. Sällskapsspelet
#2. Universitetet
#3. Ljuga i jobbet
#4 Älska med akademiker
#5 Quiz
#6 Musbegravningen
#7 Den som är den
# 8 Osäkerhet och klassbakgrund
# 9 Mobbningsmentalitet över min bildning
# 10 Stockholmskomplex
# 11 Överbildning och ensamhet
# 12 Rädsla över att svara fel i Vem Vet Mest?
# 13 Bildning som ett värde i sig
# 14 Kära E
# 15 Disktrasan
Sällskapsspelet
Spelet ville aldrig ta slut. I flera timmar flyttade vi pjäser över världskartan. Det var något om kontinenter vi skulle veta. Ett rätt svar gav ett kryss i en ruta. Flera kryss i rutor betydde allmänbildad. Tomma rutor betydde ingenting. Spelet hette När och Fjärran och jag var sämst. Det lyckades jag aldrig förlåta mig själv för. Jag kunde inte bjuda på mina icke svar eller fel svar. Jag skämdes då och lite nu. Tänker på familjen som kände till andra flaggor än nordens. Tänker på att jag svarade fel på frågan om det där skeppet. Jag som var postkolonialt medveten men ändå inte visste något om erövring och makt och språk. Jag som flyttade runt min pjäs och sjönk ner under bordet. De andras trivsel och ja, precis: Malis huvudstad heter Bamako. B A M A K O.
Universitetet
Jag har inte gått på högskola eller universitetet. Inte ett enda poäng har jag och det om något bäddar naturligtvis för komplex i bildade sammanhang. Jag kan föra diskussioner, jag kan halvtaffligt och stundtals skarpt analysera diverse teorier, jag kan en hel massa saker men jag har ingen examen, ingen akademisk titel, ingenting som berättigar mina påståenden. Jag hittar inte bland hyllorna av kurslitteratur på KTB, jag kan mycket lite om institutioner och tentor. Och jag är dåligt bevandrad i måsten – vad gäller fotnötter på rätt ställen, korrekta meningsbyggnader i akademiska kontexter och gängse normer kring hur information ska förmedlas. Jag står utanför akademiska överenskommelser kring hur argumentation i text ska föras och vad som är den sanna kunskapen. (Eller vänta nu, det här vet jag såklart ingenting om, eftersom jag inte har gått på universitet, jag gissar bara.) Jag har alltså stundtals djupa och molande komplex över att inte ha några högskolepoäng att säkra mitt existensberättigande med. Jag kan leka med tanken att om jag säger mig ha studerat det och det skulle samtal kring diverse teorier och analyser, sedan kunna få vara just samtalet och inte ett vägande av parternas timmar i tentasalar. Eller så skulle det bli just så, ett mätande, och därtill en än mer förljugen självbild för mig. Överenskommelsen finns där – över hur saker ska vara, hur vi ska läsa och hur vi ska presentera – inte baserat på det för stunden mest lämpliga utan på vad vi är vana vid. Och det ger både hjälpande ramar (för de invigda) och begränsande hinder (för de med andra referenser) i våra samtal. Jag tampas med komplexiteten i att å ena sidan såklart vilja vara en klok och lärd person och å andra sidan vilja utmana bildningens normer som – utan att vara kunskapsfientlig – ofta verkar bakåtsträvande och förstenande mer än utvecklande och intressant. Nåväl, komplexet finns där, lever och mår i de ofta osäkra sammanhang där kunskap inte duger utan en titel att luta den mot.
Ljuga i jobbet
Där satt jämställdhetsministern och antecknade. Hon är så kort och nätt. Där satt Volvos VD och lyssnade. Han verkar trevlig, trots sin höga lön. Där satt fyra stränga forskare med varsin slips. Där satt en blond TV-kändis från London och spände ögonen i mig. Där satt Ghanas finaste teaters högsta chef. Där satt några höga tjänstemän från UD. Och där stod såklart jag. Jag som inte gick ut gymnasiet. Jag som har aldrig läst ut en enda facklitterär bok. Jag som inte ens har ett riktigt intresse. Jag som är i 20-årsåldern. Jag som inte har en blogg. Jag som är tjej. Jag som får betalt för att skriva men fick underkänt i grammatik. Jag som har lätt utstående tänder, små ögon, en svag haka och dålig hållning. Jag som helst sover bort hela dagarna, kollar på rätt dålig internetporr när jag har tråkigt och som inte har en aning om hur man använder en vanlig ugn. Och där sitter Nyamko Sabuni, och alla de andra. De väntar på svar. Det alldeles för starka kaffet har gjort dem stirriga, luften har tagit slut i konferensrummet, presentationen gick sådär och min mun är torr efter en halvtimmes meningslöst powerpointande. Nyamko Sabuni har frågat nåt om diarieföring. Jag har bara en vag idé om vad ordet betyder, och i panik börjar jag tänka på diarréavföring. Men vad ska jag svara? Jag improviserar. Jag ljuger. Jag får det att låta som att jag har koll. Jag svarar på ett övergripande plan. Jag förringar frågan helt, eller skojar bort den. Hittar på. Ja, där står jag och kostar ettusentvåhundra kronor i timmen och bara hittar på. Volvos VD nickar gillande. Fyra forskare blir mållösa. TV-kändisen ler. Teaterchefen skrattar. UD’s tjänstemän applåderar. Tvåtusenfyrahundra kronor senare har jag övertaget i det syrefattiga rummet. Jag har vänt bordet. Jag har använt uttryck som varumärkesplattform och kommunikativa mål. Interaktivt flöde och positioneringskarta. Kan de, så kan jag. Jag ler vänligt med mina utstående, lite för gula tänder. Låtsas.
Älska med akademiker
Vem älskar bara med akademiker?
Det är din far.
Han går i skogen med stora fötter
mild och vildrörd, plockar kastat glas. Bland mossa och rötter
mår han bra.
Det är salongerna och samtalets död
en väntan på salongsberusning
utan sprit. Alla vita kläder, servetten i knät
tuggorna som kväljer
Han låtsas resa sig, han tror han står men han kryper
genom drypande ordval, det är ett språk han inte kan
Dräparspråket;
hans hår växer ut över hela kroppen
midjan blir bred, något han inte ids vänta på
Ett besked. Att inte passera/passera?
så han kastar sina skor och går av asfalten
och de finns inte mera
hans läppar och midja och kungssången i skymningen
han går på stigen bland djuren
han bär sitt innersta utanpå kroppen
mellan brösten kan man stava sig till
hans namn.
Quiz
Helt plötsligt skall alla göra quiz. Intron till låtar duggar tätt omkring mig och en stark känsla av obehag bubblar inombords. Med pennan i ett svettigt grepp gapar jag onödigt högt om exakt hur liten min insats blir för laget. Raderna gapar tomma och i de fall jag känner igen hitsen har jag ingen aning om vem som gjort dem och varför. Men framförallt har jag ingen aning om varför denna tävlan i att kunna rapa flest namn och titlar inom populärmusiken blivit en så het socialiseringsform. Längre ner på pappret finns en del som kallas röda tråden. Hur låt nummer etts producent knyts till låt tvås titel och låt tres land har jag ingen aning om men min okunskap har för länge sedan gått över i hett hat.
Likt en hejaramseskanderande sverigedemokrat har jag bytt min okunskap mot aggression och för det skäms jag. Det jag kan göra är att försvara varje persons rätt till att konstruera driva och dela ut vinnartrofeer (wohoo en öl från tapp i baren) och förlorarbevis så mycket de vill, bara jag slipper, för det gör ont att inte kunna någonting.
Musbegravning
En morgon gick jag ut på bryggan och sa till min faster att det var idag hon skulle lära mig Tant Magdalen. Tant Magdalen är en sång som vi brukar sjunga i min släkt. Den handlar om en Tant som överger sin plats i Paradiset för att få följa med sin styvson dit han ska på andra sidan. Alla i min släkt kunde texten till den där sången. Jag ville också kunna vara med, och framför allt ville jag få farmor att sjunga.
Farmor kunde inte sjunga texten alls, inte längre. Hon hade tappat alla ord och uppfunnit sitt eget språk. Stalin Stalin, Lapshtin lapshtin, lät det när hon konverserade.
Fast när hon var yngre var hon språkvårdare och jobbade på språknämnden, innan sjukdomen gjorde intrång i hennes hjärna och sakta plockade bort ord efter ord. Men sjunga Tant Magdalen det kunde hon fortfarande, om än på sitt eget sätt. Lapschti Lapchti taradi tara…lät det, och så skrattade hon för att det blev så tokigt.
Nu på bryggan lärde jag mig sången av min faster, sjöng efter och gick och övade resten av dagen.
Några timmar senare sprang min lillebror och vår kusin fram genom dalen med uppspärrade, ängsliga ögon. ”Agnes! Vi har hittat en död musunge! Vi måste begrava den!”
Ceremonin planerades till klockan fem. Barnen skred fram på stigen med högtidligt sänkta ögonlock. Min pappa, min faster och onkel hade med sig små blombuketter. Farmor gick längst bak i tåget och såg sig omkring, härmade oss andra. Själv hade jag anförtrotts uppgiften som ceremonimästare. Min lillebror tittade upp på mig med tårar i ögonen och sa: ”Du kan väl sjunga någonting.”
Jag såg på min faster. Och så sjöng vi: Min barndoms vän var en tant Magdalen…
Farmor sken upp. Hon log och svängde med armarna. Hon klämde i med melodin: Lapshti lapshti Stalajstalida!
Barnen grät för musen. Farmor log från öra till öra. Lapshti-lapschti-kakali-kako! Jag såg på min faster, hon var sprickfärdig av skratt. Min lillebror blängde upp på mig över blombuketten. Vi sjöng: Slå ett slag varje dag! Slå ett slag för kärlek och tro!
Den som är den
Det spreds en underlig stämning runt bordet. Min bror surt undrade om jag skojade. Nej, sa jag, för det gjorde jag ju inte.
Vi firade någons födelsedag med familjen och kusinerna och plötsligt tittade alla på mig. Jag tittade tillbaka på dem med en smått road blick. Varför var de irriterade? Kan någon berätta för mig vad det betyder då? undrade jag. Det var det ingen som ville, för jag borde veta, sa de. För ALLA vet vad det betyder.
Nej, jag har aldrig hört uttrycket ”Jag är inte den som är den” tidigare. Vad betyder det? Ingen svarade. Du är ju inte sann, muttrade någon till sist. Du måste ha hört det. DU MÅSTE HA HÖRTDET UTTRYCKET INNAN!
Jag kände mig lite dum och obildad men samtidigt stark, som om uttrycket inte hade kunnat komma åt mig, inte förrän nu.
Osäkerhet och klassbakrund
Jag har alltid känt mig osäker på min plats inom universitetet och min relation till ”högre” kunskap. Har under äldre år kommit fram till att det (mest troligt) har med min klassbakgrund att göra. Att det är svårt att ta plats i akademiska sammanhang, kanske beror på att jag inte känner att jag har någon ”allmänbildning” eller kritiskt tänkande med mig från min uppväxt.
Mobbningsmentalitet över min bildning
För det mesta får man komplex för att man känner att man kan för lite, men många gånger kan man även uppleva komplex inför att man är för bildad. Det är extremt frustrerande att hamna i situationer där de andra nästan ser ner på en för att man vet saker. Det kan också uppstå en sorts mobbningsmentalitet i de situationerna, alltså att de andra gör det klart för en, genom blickar, ansiktsuttryck eller ord, att de anser att man är jävligt torr, pretentiös, besserwessig och tråkig, när man anmärker på eller inte håller med dem i ett visst ämne.
Är från Stockholm. Visste ingenting om andra städer. Vi lärde oss inte något om dem, bara var floderna flöt och vilka berg som var höga. Kände mig dum när jag insåg detta och klandrade mig själv när jag slant på tungan på freudianskt manér och sa Stockholm när jag menade Sverige.
En kan känna av komplexet av överbildning. Som när det är julafton och det pratas öl, Hollywoodfruar och husbygge och ingen av ens kära bordskamrater, ens kära släktingar, frågar en vad en sysslar med i livet. Inte öl. Inte husbygge och inte hollywoodfruar.
Rädsla över att svara fel i Vem Vet Mest?
Bildningskomplexet utspelar sig i en soffa framför Vem Vet Mest. Bredvid mig sitter en relativt nybliven dejt och vi flinar åt och hånar deltagarna i programmet, så som man gärna gör en simpel måndagskväll. Problemet är bara att jag inte själv vågar svara på frågorna…. rädslan för att låta dum eller svara fel inför någon man gärna vill briljera inför tar överhand och jag väljer att skämta istället. Skämta om hur folk kan med att ställa upp i Tv utan att kunna. Kanske därför att jag själv inte vill ställa upp och svara/vara dum/ha fel när jag bara vill imponera.
På frågan om vad man blir av mina humanistiska universitetsstudier brukar jag svara Bildad. – Vad blir man av det då? – Man blir bildad. Ibland tänker jag att bildad är samma sak som smart, men det är väl bara delvis sant. Kunskap utan syfte, förutom i sig självt, antar jag känns bättre. Bildning är i alla fall något med värde i sig för min del. Och i detta begrepp ingår ett sorts visshet och insikt och reflekterande tänkande.
Kära E
Kära E,
Vi har en del gemensamt. Mer än jag först kunde tro, men kanske mindre än vad jag nu förväntar mig. Vi har ju inte din ångest gemensamt, även om den ibland känns.
Jag har rationaliteten. Den har jag ärvt av min familj. Det finns mycket bra som jag har ärvt av min familj, dock är denna egenskap enbart en advekat bortförklaring att lugna sinnet med (vems sinne som lugnas är mindre intressant).
Rationaliteten är, motsägelsefullt kanske, enbart för de underprivilegierade att beakta. Likt en bunden hund är vi således hederligt trogna, och genom heder tystade. Inte ens om vi hade möjligheten till det du har, hade vi vågat ta chansen. Rationaliteten styr oss mot den redan upptrampade väg, den väg som leder bort från kritiken av det som rationaliteten söker åstadkomma.
Rationaliteten är för de underprivilegierade att beakta. De andra, utan ett uns av skam i kroppen, har både tid och rum att handla utefter känslan.
Du är bra på att känna, du.
Jag vet inte vad du har ärvt av din familj, men av mig får du avundsjuka. Jag tror att du har ärvt så mycket, så mycket mer än pengar. En kultur, en smak, en stil. Kunskap och frihet. Det kanske har varit ett mödosamt liv. Lite av detta vet jag. Men det mesta jag vet, det är min känsla. Och den är fylld av skam. När jag tänker på dig så fylls jag av skam.
Tvivel må vara skammens broder, och det är väl så, att jag tvekar. Mitt ursprung har tvingat mig till detta illapassande tillkortakommande, synnerligen illapassande i en tid av elitistiskt dravel. Hur ska jag någonsin hinna ifatt? Hur ska jag någonsin kunna bli lika bra som du?
Någon sa (kanske var det Strindberg, om hans moral bör vara vägledande) att svartsjuka inte är ångesten att förlora; det är ångesten att dela. Vi må ha mycket att förlora, men vi delar på den här känslan, du och jag. Den svärtar oss till den grad att vi inte längre kan känna glädje. Vi delar på en känsla som är förpassad de som tvivlar, likt oss.
Den enda skillnaden är att jag är rationell, och du är det inte. Det är en komplicerad historia bakom varje ord jag väljer, bakom dina finns nog mest skönhet och inpräntad kunskap.
Det må vara en bedrift att tala med munkavel. Frågan är om det ens går att tala med munkavel, eller vem som orkar lyssna. Jag föddes med munkavel, medan du föddes in i talet, konsten, kärleken. Det må vara en frihet ovärderlig i pengar att kunna tala flytande, det språk som du lärt dig från barnsben. Det må vara en fröjd att höra dig tala.
Jag avundas dig och alla de år du spenderat på att infria din, min, dröm.
Disktrasan
Bildningens disktrasa
Ack. De stora frågornas oantastlighet. Alla beslutens vara eller icke vara. Så svåra är de att du inte kan drista dig till att tala med mig om dem. Istället får jag höra visa ord om lampor som skall släckas eller tändas, smulor sopas, damm avlägsnas, strumpor vikas. Med bister stämma undervisar du i den urvridna disktrasans sköna konst. Jag som inte kan skilja kulörtvätten från lakantvätten. Jag som inte förstår vikten av släta rader av handdukar i ett för ändamålet anpassat skåp. Bakom dessa tydliga ting gömmer du dig och jag skall tvingas ned till denna plats av renskrubbade smörknivar och duktigt ihoppackade sandleksaker (förstår du inte att de spricker i kylan?). I handlingsplanen för den intellektuella omstörtelse som pågår lämnas vi utanför. Här råder inte tystnad, men de stora frågorna får inte rum här, besluten behöver fri lejd och luft (kanske finns den inte här? )Kanske befinner du dig där, bland de fria orden och med de stora tankarna tillsammans med andra, jag vet att jag befinner mig där med andra. När orden kommer på tal, när munnarna öppnar sig i försök så gapar det tomt. Ut kommer istället en rådig kommentar om hur mattan återigen ligger krokigt och knöligt på golvet – då kan man snava. Här skall disktrasans urvridningsprincip diskuteras, för vi finns bara i den bildningskod som kallas huslighet och jag är obildad, ovärdig, okunnig.
Att du inte ens kan säger du. Nä det kan jag inte tänker jag. Och jag vet ärligt inte om jag önskar mest att jag bara kunde eller önskar mest att denna bildningens disktrasa skall dra åt helvete, och du med den.
2012
VAD
Projekt: två pärmar, sidor och ett slut
VAR
mellan två pärmar
NÄR
utan varken början eller slut
Säg två pärmar, sidor och ett slut. Eller låt början sakna slut, den röda tråden trassla till sig.
Bara om vi blundar med båda ögonen är boken begränsad till sin form att mellan två pärmar presentera en linjär handling med hjälp av rader av text.
I projektet En bok är väl ingen konst öppnar vi böckerna på vid gavel och tittar ut i världen. Vi arbetar tillsammans med konstnärer, skribenter och utforskare. Vi ser böcker utan varken början eller slut, där den röda tråden totalt har trasslat till sig, där omslaget saknas och där innehållet låter fantasin ta över.
I Sverige knyts makten i den traditionella förlagsvärlden allt tydligare till bara ett fåtal starka aktörer samtidigt som kreativitet frodas och det egentligen aldrig har varit lättare att göra en bok. Detta på samma gång som internet och läsplattor har vänt upp och ner på allt. Gränsen mellan konsten och litteraturen är i många fall väldigt tydlig, men när det gäller hur en bok kan se ut och vad den vill förmedla är variationen oändlig.
Vi ställer oss frågan om det egentligen finns några gränser för hur en bok skall se ut.
EVENT
Följande har medverkat i projektet:
Pär Fridén
Jarko
Fel Förlag
Fredric Gunve
Ea ten Kate
Klara Persson
Linnéa Puranen
Maria Seipel
Stina Pettersson
Susan Karaveli
Joanna Ekström

Mail: Info@textival.se Adress: Allmänna Vägen 2 A, 414 60 Göteborg Typsnitt: Karrik
Under månen

Maria Küchen
Maria Küchen (f. 1961) skriver både prosa och lyrik. Hon är verksam i Lund och debuterade 1989 med diktsamlingen Hos ljusmålaren och har sedan dess utkommit med ett tjugotal titlar.
Küchen är aktuell med essäboken Rymdens alfabet (2019) som behandlar människans komplexa relation till rymden. Boken har beskrivits som ett närvarande reportage och en litterärt och filosofiskt reflekterande berättelse om rymdfartens historia och framtid.
Anna Hallberg
Anna Hallberg (f. 1975) är poet och litteraturkritiker verksam i Stockholm. Hon debuterade med den mycket uppmärksammade diktsamlingen Friktion 2001. För diktsamlingen på era platser tilldelades hon Aftonbladets litteraturpris 2004 och för diktsamlingen Colosseum, Kolosseum nominerades hon till Nordiska rådets litteraturpris 2011. Hallberg är aktuell med en text i Lägesrapport från Aniara (2019) – tre essäer tillägnade Harry Martinsons klassiska rymdepos Aniara.

Moonlight
Inuti kons buk / Vreden i Afrodites bröst



Residens Paviljongen
-Litterärt residens sommaren 2018
My Roman Fagerlind
My Roman Fagerlind, född 1989, är en textbaserad konstnär, poet och manusförfattare som bor och verkar i Stockholm. I sin konstnärliga praktik använder hon arkivdokument och fiktiva element för att undersöka språkets möjligheter och begräsningar i relation till personliga och kollektiva minnen. Hon har en magisterexamen i konstnärligt skrivande från Akademin Valand och en examen från Biskops Arnös Författarskola.


Marie Raffn
Marie Raffn, född 1991, är konstnär som bor och verkar i Köpenhamn. Hon har en magisterexamen från Malmö Konstakademi och har studerat vid Cooper Union School of Art i New York och vid Akademie der bildenden Künste i Wien.
Raffns arbete är influerat av det bräckliga förhållandet mellan bild, språk och mening. Hon arbetar främst med tidsbaserade medier, artist books och med skulpturala installationer.
Hennes senaste utställningar inkluderar La Robe Chinoise Vol. 1 på galleri Delfi i Malmö, Dead Swath She Said på Cph Art Week och Artist Books på Lunds Konsthall.
Textival gästar Resande Festival 2018
Textrakt
Skiljande tecken - platsens begär
GIBCA extended 2017
REAKTIONER -
Eiríkur Örn Norðdahl & Nasim Aghili möter Guerlainsamlingen på Nordiska Akvarellmuseet
Textival har bjudit in Eiríkur Örn Norðdahl & Nasim Aghili att gå i dialog med utställningen Donation Florence & Daniel Guerlain på Nordiska akvarellmuseet, projektet är en del av GIBCA extended. Resultatet presenteras i samband med en guidad visning av utställningen lördagen den 7 november 14.00.
Nasim Aghili möter i ett specialskrivet verk utställningen Donation Florence & Daniel Guerlain i en föreställd dialog mellan henne själv, Angela Davis, Virginia Woolf, Jack Halberstam, Gayatri Chakravorty Spivak, Dennis Cooper, Judith Butler och utställningen Donation Florence & Daniel Guerlain. Eiríkur Örn Norðdahl läser ett specialskrivet verk i dialog med utställningen.
2013 donerade de kända franska konstsamlarna Florence och Daniel Guerlain 1200 teckningar av främst samtida konstnärer till Centre Pompidou i Paris. Nordiska Akvarellmuseet har fått privilegiet att välja verk ur denna konstskatt till höstens utställning. Bland de 25 medverkande konstnärerna märks bl.a. Nancy Spero, Marlene Dumas, Kiki Smith, Gerhard Richter, Silvia Bächli, Marcel Dzama och Pavel Pepperstein.
Eiríkur Örn Norðdahl är författare, översättare, förläggare, festivalarrangör och poet. Bosatt i Ísafjörður på Island. Norðdahl är prisad, hyllad och uppmärksammad för såväl romaner som spektakulära uppläsningar och ljudpoesi. 2014 kom Norðdahls fjärde roman, Ondska, ut på svenska på Rámus förlag. Romanen har belönats med såväl Isländska litteraturpriset som Islands bokhandlares pris för bästa roman, samt var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.
Nasim Aghili är författare, regissör och dramatiker. Bosatt utanför Stockholm. Aghili är prisad, debatterad och varmt uppmärksammad för sitt arbete med normbrytande scenkonst och text. Aghili har en diger lista på intressanta projekt och stod, genom konstgruppen Ful, för manus och regi i den uppmärksammade antinationalistiska kabarén Europa Europa 2014. Vahák – en föreställning och ett rum om kolonialism, heterosexualitet och drömmar med inspiration från berättelserna från Queering Sápmi – är nu på turné via Ögonblicksteatern.
Mer om Akvarellmuseet: www.akvarellmuseet.org
A poem about the art of standing in a gallery
Erased, faded, unblemished, I’m sorry, but I meant to stand here and not become the art work. Don’t mind me, I just meant to stand here in solitary and not have anything to do with anything, I’m sorry, but I just wanna be alone right now.
I’m sorry, but I refuse to have the art move me. It is extremely sensitive to changes in temperature and I am cold made flesh. It costs fortunes to move. All the cash in an empire of perfume. And I just wish to stand still. Erased. I wish to remain unblemished. Untouched.
I’m sorry but watercolour runs, it flows, it fills, it will not be controlled, checked, I’ve tried and it’s true. And therefore I just wish to stand here and contemplate, I just wish to feel the insides of my pockets while inside the exhibition hall the art – I am sure – rages.
I’m sorry, but I just meant to stand here and not become a part of the collectors hedonism, not become a part of the museums legacy, not be affiliated with a watercolour whose strokes I never stroked, whose meaning I never meant, whose collector I still don’t recollect, whose curator is apparently sorry, well we’re all sorry now, and I wish I was alone, I wish I was dead and there were no watercolours of would-be Taliban in the museum, no watercolours of sinister mice, no untitled watercolours, none of the above.
I’m sorry, but do you feel moved? Do you feel sorry? And if so, what makes you sorry? Were you more moved by Florence – or was it Daniel who made you sad? Was it the would-be Taliban or the crazy little mice? Did they make you laugh? On a scale from one to ten, how much did they make you laugh? Just ha ha, or was it a deeper laugh, more bass than treble, more substance than sound?
I’m sorry, but am I truly sorry? I just wish to stand here and not become colourful, not become drenched, not become filled in, unchecked or blemished, feeling the insides of my pockets, contemplating the vast sums of money flowing through these rooms, unchecked, blemished, bothersome; I just wish to stand here and not become sepia, black and white, not become calligraphic, nailed or hung; I just wish to stand here pretending I don’t have a price tag.
As if anything came without a price tag.
I confess, this is my price tag: feeling sorry, feeling blemished, moved, feeling alone, abandoned, feeling crowded; I wish to get paid in destitution, lonesomeness, a european civil war, and the inescapable death of the art world, a market gone mad, as if it ever were otherwise. I wish to get paid in vile reviews, public floggings and rage. I’m sorry, but am I truly sorry?
Bring me the head of every artist hung, bring me their bleeding hearts, the cirrhosis of their livers and the sweat of their brows; bring me their hardons, their hairdos and harelips; bring me their childhood heroes, their dreams, ambitions and vile reviews; I will assemble their anti-CV’s, I will conduct their downfall in symphonic movements, I will deconstruct their narcissistic tendencies and make myself a wholesome career of it, I will get fat, I will get complacent and I will remain sorry, truly sorry.
I’m not truly sorry about Daniel, but I’m truly sorry about Florence. I care for innocent bystanders. I’m not sorry for Florence, I’m sorry for Daniel. I care for those steamrolled by history. Daniel and Florence are sorry about everything. They would like to convey their apologies. I’m just sorry to be a vessel, to be hanging, I’m sorry I became the art work, half-finished, unwritten, hung and apologised. This is not the art. This is not the payment. The payment is forthcoming along with the travel costs. This is just a text, it has nothing to do with the art work.
I am told that even the museum offends. I am told that the art does not offend but the museum, the museum offends. The art world does not offend, and the markets literally rejoice. I am told the collectors don’t offend but sometimes the artists are unfriendly. This is lamentable. I am sorry. I am sorry anyone is ever unfriendly, it is a horrible state of being. I am sorry the artists are lamentable, I am sorry the watercolours are transparent, I am sorry the fiscal transactions are not visible. I am as sorry for straight lines as I am for crooked ones. I am sorry for the water outside, the ateliers and the wonderful restaurant in the hall. None of this could’ve been prevented, the wheels of history were already in motion, the steamrollers.
All I wanted was to stand here. All I wanted was to soar, alone, disappear into the water, into the color, take the watercolours into the unbuilt sauna and sweat it out, peel of the facades and become the canvas, something as yet unhappened, something erased, faded, something still in the process of unhappening, fading in the cold and the heat, fading in the humidity, the humility, while the markets crumble and everything including the frames encasing everything becomes an endless spiral of death, death, death and death.
Eiríkur Örn Norðdahl for Reaktioner/Textival, performed at Nordiska Akvarellmuseet saturday november 7th
Papercuts
Text för plats
Bildningskomplexet
En bok är väl ingen konst
2021
Söndag 24 Januari
19.00
Medverkande:
Kolbrún Inga Söring
Livestream Kolbrún Inga Söring’s Chevron Moustache
Februari
18/2: Digital vandring, läsning och samtal: Att skriva ur det fruktsamma underläget
Mars
29/3 Digital vandring, läsning och samtal: Hudveck på tork över dottercellers lockrop
April
22/4 Digital vandring, läsning och samtal: Sjukt kött och blödande poesi
Maj
12/5 Digital vandring, läsning och samtal: Menneske-lighedens markarbete