Textival presenterar Allt som skiner är slitage; ny programserie under vintervåren 2021!

I Allt som skiner är slitage varvas historieskrivning in i ett möte med plats och låter mänskliga rättigheter möta samtida poetiska och litterära rum. Under fem kvällar bjuder vi in lokala utövare och relevanta litterära aktörer för att undersöka olika aspekter av arbete, arbetsplatser, kroppars rörelser och möten i relation till platsens karaktär. Till varje programpunkt har vi dels bjudit in en person med historisk sakkunskap om just den arbetsplats och miljö som valts ut till att hålla en föreläsning. Dels bjudit in en författare/poet/textbaserad konstnär att förhålla sig till platsen. Resultatet av detta möte presenteras under kvällen i form av en läsning och ett gemensamt modererat samtal.

Kika in på respektive programpunkt nedan för mer information redan nu och hör gärna av dig till info@textival.se för frågor eller funderingar - Välkomna!

​

Program Våren 2021

Textivals nya programserie Allt som skiner är slitage invigs med samtal och läsning på Restad Gård. Den 4 februari bjuder vi in till läsning och samtal om hur arbete, utsatthet, skam och klass berör och tar sig uttryck i varandra och vad det gör med människor och platser att förknippas med detsamma. Medverkar gör Wanda Bendjelloul och platskunnig från Restad gård. Samtalsledare är Marie Hållander. Välkomna!

Textival presenterar Allt som skiner är slitage; ny programserie under vintervåren 2021! I Allt som skiner är slitage varvas historieskrivning in i ett möte med plats och låter mänskliga rättigheter möta samtida poetiska och litterära rum. Under fem kvällar bjuder vi in lokala utövare och relevanta litterära aktörer för att undersöka olika aspekter av arbete, arbetsplatser, kroppars rörelser och möten i relation till platsens karaktär. Till varje programpunkt har vi dels bjudit in en person med historisk sakkunskap om just den arbetsplats och miljö som valts ut till att hålla en föreläsning. Dels bjudit in en författare/poet/textbaserad konstnär att förhålla sig till platsen. Resultatet av detta möte presenteras under kvällen i form av en läsning och ett gemensamt modererat samtal.

På grund av rådande rekommendationer gällande COVID-19 genomförs programpunkten digitalt.

Hör gärna av dig till för frågor eller funderingar - Välkomna!

Välkomna till programpunkten Att skriva ur det fruktsamma underläget under Textivals nya programserie Allt som skiner är slitage på Alingsås Kulturhus.

Den 18 februari bjuder vi in till digital vandring, läsning och ett samtal kring arbete, skrivande och klass; går det att skriva sig ur ett underläge och göra det fruktsamt – eller pendlar vi som klassresenärer mellan och genom olika språkbarrikader?

Medverkar gör Jenny Wrangborg och Bibbi Olson. Samtalsledare är Anneli Jordahl.

​

På grund av rådande rekommendationer gällande COVID-19 genomförs programpunkten digitalt och livestreamas via vår Facebooksida.

​

Sändningen startar klockan 17.00 den 18/2

​

Välkomna!

Välkomna till programpunkten Hudveck på tork över dottercellers lockrop under Textivals nya programserie Allt som skiner är slitage. Den 29 mars  bjuder vi in till digital vandring, läsning och ett samtal på NOHABs smedja i Trollhättan kring arbete, reproduktion och identitet; hur arbetet blir en del i ett varv av valkande händer över generationer – präglade av slitage, värme och polerande. Vi vill berätta om de händer som i generationer dragit, knåpat och byggt upp samhället kring platsen, och sätta det i relation till arbete, litteratur och den identitet som reproduceras genom de bägge. Medverkar gör Karin Nilsson och Henrik Olsson från NOHABs smedja. Samtalsledare är Katarina Leppänen.

​

På grund av rådande rekommendationer gällande COVID-19 genomförs programpunkten digitalt och livestreamas via vår Facebooksida.

​

Sändningen startar klockan 17.00 den 29/3

​

Välkomna!

​

​

​

​

Välkomna till programpunkten Sjukt kött och blödande poesi under Textivals nya programserie Allt som skiner är slitage. Den 24 april bjuder vi in till digital vandring, läsning och ett samtal där vi sätter arbete i relation till kroppars slitage och undersöker hur arbete och kropp skapar allianser utan möjligheter att skiljas åt. Och hur den blödande poesins urkraft får våra seniga händer att vända blad i en hierarkisk samtid. Medverkar gör Krister Gustavsson och Jimmy Alm. Samtalsledare är Liv Sonntag. Välkomna!

​

På grund av rådande rekommendationer gällande COVID-19 genomförs programpunkten digitalt och livestreamas via vår Facebooksida.

​

Sändningen startar klockan 17.00 den 24/4

​

Välkomna!

​

​

Välkomna till programpunkten Menneske-lighedens markarbete under Textivals nya programserie Allt som skiner är slitage. Den  28 juni bjuder vi in till ett digital vandring, läsning och samtal där vi låter natur, arbete och självförverkligande gå i relation med varandra och undersöker det nötta, där vi satt spår i naturen omöjliga att laga. Hur stigar trampats upp för ett syfte eller med en nytta – allt i relation till en dröm om egots självförverkligande, och avförverkligande. Medverkar gör David Väyrynen och Putte Hedin. Samtalsledare är Marit Kapla.

​

På grund av rådande rekommendationer gällande COVID-19 genomförs programpunkten digitalt och livestreamas via vår Facebooksida.

​

Sändningen startar klockan 17.00 den 28/6.

​

Välkomna!

Program Hösten 2019

Hösten 2019 bjuder vi åter in till programserien Darlings. Under fyra kvällar presenterar vi några av våra litterära darlings och ställer historiskt intressanta personers öden och litterära gärning i centrum för diskussion. Till vår hjälp har vi bjudit in ett antal läsare i form av författare, poeter, illustratörer, konstnärer, forskare och översättare.

Litteraturhistoriska föreläsningar varvas med personliga möten, samtal och läsningar utifrån en kombination av vetenskapliga och konstnärliga perspektiv.

​

Programserien arrangeras av Textival med stöd av Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Kulturrådet.

Vad som tynger mig är känslan av min oändliga tomhet, av min brist på snille och brist på kunskaper. Som kvinna är jag ingenting, ty jag kan icke älska den halvslöe gamle gubbe, som är min man – till namnet. Som moder är jag ingenting: jag kan icke med hela min strävan gå upp i detta barn, denna halvuxna kvinna, som ärvt sin faders dumhet, sin fars totala brist på ordningssinne och intressen. Bara jag ser henne komma där, loj och vårdslös, med tårna inför, som en anka – just likt fadern – då uppreser sig mitt innersta
- Victoria Benedictsson, ur Stora boken och Dagboken. III. 1887

​

VICTORIA BENEDICTSSON (1850–1888), som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren, tillhörde den grupp författare som har kallats ”åttiotalets kärna”; hit kan också räknas bland andra Oscar Levertin, Ola Hansson, Anne Charlotte Leffler och Alfhild Agrell. Nyckelord för denna författargeneration var verklighetsskildring, författarindividualitet, problemdebatt. En förebild fann man i den danske kritikern och litteraturhistorikern Georg Brandes som myntade termen ”det moderna genombrottet” för den litteratur som skrevs i Norden åren före och kring sekelskiftet 1900. Genom sin nära vän Axel Lundegård lärde Benedictsson känna Brandes och de två inledde ett till synes kvalfyllt förhållande. I sin dagbok – Stora boken (utgiven först 1978–1985 i tre volymer) – skildrar Benedictsson deras relation i ett säreget rollspel där Victoria, Ernst Ahlgren och Brandes talar i ett på samma gång högst personligt och djupt tidspräglat drama. Kvinnorollen och författarrollen växlar och genomlyses i oskrymtade, pregnanta iakttagelser. Just kvinnans kringskurna tillvaro stod ofta i fokus för Benedictssons skrivande.
- Text av Lotta Lotass, Litteraturbanken
https://litteraturbanken.se/forfattare/Benedictsson

​

Författaren LINA WOLFF (1973) är uppväxt i Hörby, den stad som även var Victoria Benedictssons hembygd. I en intervju berättar Wolff att hon i högstadiet hade en lärare som varje år satte upp Benedictssons liv som teater. Och medans

barn på andra skolor ville bli Lucia kämpade Hörbyflickorna för att få vara Victoria. Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du, som följdes av Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012). Hennes tredje

bok, De polyglotta älskarna (2016) hyllades av en enig kritikerkår och belönades med Augustpriset. I höst är hon aktuell med romanen Köttets tid (2019).

​

ELISA ROSSHOLM är doktorand i konstvetenskap vid Stockholms Universitet, illustratör och serieskapare. 2011 publicerade hon Jag hör icke till något läger, som är en är en bildberättelse för vuxna baserad på författaren Victoria Benedictssons dagbok. För Rossholm är tecknandet ett sätt att komma in i en berättelse. Hon dras till händelser som hon av olika anledningar vill lyfta fram i ljuset. Att skapa bilder är för henne ett sätt att med stora vyer eller små nästan undangömda detaljer levandegöra ord och människor.

NINA BJÖRK är författare, debattör, kulturskribent och litteraturvetare. Hon debuterade 1996 med Under det rosa täcket, som blivit en milstolpe och feministisk klassiker. Hösten 1999 kom essäsamlingen Sireners sång – tankar kring modernitet och kön. 2008 utkom hennes avhandling i litteraturvetenskap Fria själar – ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson. Senast utkom hon med Drömmen om det röda. Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek (2016).

​

KARIN BRYGGER är författare, poet, litteratur- och konstkritiker och litteraturvetare. Hon debuterade 2006 med diktsamlingen What is love och har sedan dess publicerat diktsamlingarna Vi kom från överallt (2015), Borta minns (2016) och Stationer (2019). Brygger har även publicerat essäsamlingarna Visst kan man dansa efter Auschwitz (2018) och Estera (2019).

​Utnyttjandesamhället. Fasad- och förtäringssamhället. Det enhetliga överjags-samhället. Samhället som förnekar, opererar bort, avstöter. Mot detta behövs de levande språken, de explosivt bildflödande ordsammanställningarna - det skenverkligheterna ifrågasättande, det de djupa verklighetsnivåerna åkallade språket.

Ur essän Hållpunkter 1975, som BT skrev tio år innan det stora mästerverket Dykungens Dotter.

​

Birgitta Trotzig (1929–2011) debuterade 22 år gammal med prosaverket Ur de älskandes liv (1951) som följdes av den prosalyriska samlingen Bilder (1954). Sammanlagt har hon publicerat nitton prosaverk, prosalyriska samlingar och essäsamlingar samt en rad nyutgivningar och ett stort antal essäer, artiklar och litteraturkritik. Hennes författarskap, som spänner över nästan fem decennier, räknas till en av den svenska litteraturens allra främsta och mest säregna. I höst utkom första bandet i bokförlaget Faethons kommenterade upplag av Birgitta Trotzigs Samlade skrifter.

I den tidiga artikeln ”De två verkligheterna” (1950) skriver Trotzig att hennes konstnärliga verksamhet närs av ”konflikten mellan konsten och livet, mellan jaget och dikten, mellan det estetiska och det etiska.” Trotzig börjar skriva i en tid som präglas av efterkrigsnihilism och söker sig till filosofer, mystiker och författare med en religiöst existentiell färgad poetik. 1955 konverterar hon till katolicismen och religionens och mytens språk blir viktiga inslag i hennes metaforik och symbolvärld. Den stora tomheten, Guds frånvaro, behandlas parallellt med en smärtans poetik som inte väjer för lidandets ofrånkomlighet. Hennes författarskap uppsöker oupphörligen de mest utsatta i samhället, såväl existentiellt som materiellt, och tematiserar frågor om skuld, frigörelse, utsatthet och beröringen mellan etik och estetik.

​

Hennes stora mästerverk Dykungens dotter tar sin början i slutet av det fattigsvenska tjugotalet i en liten fiske- och småbrukargård på den skånska kusten. Den svartskimrande sagan tecknar bilden

av folkhemsbyggets och urbaniseringens stora förlorare, av fattigdom, klassförtryck och rasism.

​

Carin Franzén är professor i språk och kultur vid Linköpings universitet och har bland annat skrivit För en litteraturens etik: en studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap (2007). I hennes forskning studerar hon hur det mänskliga har definierats genom litteraturens historia i relation till dagens globala värld där den etablerade synen på det moderna subjektet omförhandlas till följd av migrationer, nya vetenskapliga rön m.m.

Anneli Jordahl är författare och litteraturkritiker och har bland annat granskat några av Trotzigs verk som arbetarlitteratur. Jordahl har skrivit flera uppmärksammade fackböcker och kritikerhyllade romaner bland dem Klass – är du fin nog? (2003), Augustenbad en sommar (2011), Som hundarna i Lafayette Park (2016) och nu senast Orm med två huvuden (2019).

Jenny Tunedal är poet, litteraturkritiker, översättare och lärare i Litterär gestaltning vid Akademin Valand. Hon debuterade 2003 med diktsamlingen Hejdade, hejdade sken som följdes av Kapitel ett (2008), Du ska också ha det bra (2009), Mitt krig, sviter (2011) och senast Rosor skador (2017). Som översättare har Jenny Tunedal arbetat med böcker av Sylvia Plath, Anne Sexton, Julie Sten-Knudsen och Claudia Rankine.

​

Jenny Högström är litteraturkritiker, översättare och författare. Hon har skrivit kritik för bland annat Aftonbladet Kultur, HD/Sydsvenskan och OBS i P1. Högström debuterade 2015 med fanfiction-boken Achtung Blitzkrieg som följdes av diktsamlingen En liten bok om kött och chark (2016).

En av den amerikanske författaren James Baldwins (1924-1987) viktigaste romaner, Another Country från 1962, finns inte översatt till svenska. Romanen som kretsar kring den svarte jazzmusikern Rufus Scott, vars självmord är baserat på Baldwins vän Eugene Worth, betraktas av många uttolkare som en av hans bästa verk.

James Baldwin var författare, essäist och dramatiker som under sitt liv pendlade mellan huvudsakligen New York och Paris, men verkade också i Istanbul och St Paul de Vence. Under den amerikanska medborgarrättsrörelsens mest intensiva fas utkom han med essäer som Nästa gång elden (1963) vilka gjorde honom till en av rörelsens frontfigurer. Medan han varit bortglömd under 80- och 90-talet befinner vi oss nu i en renässans för hans författarskap.

I samtalet medverkar Håkan Bravinger, författare, översättare och litterär chef på Norstedts, Aleksander Motturi, författare, och Burcu Sahin, poet och lärare på Biskops Arnö.

​

Programmet arrangeras som ett samarbete mellan Textival (Darlings) och Clandestino Institut (Slutet på mardrömmen om raser) med stöd av Kulturrådet, Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Göteborgs Stad.

​Jag tittade på den, kackerlackan; jag hatade den så mycket att jag solidariskt gick över till dess sida, för jag stod inte ut med att vara ensam med min aggression. Ur Passionen enligt G. H.

​

Clarice Lispector (1920–1977), född i Ukraina, emigrerade med sin judiska familj till Brasilien under tjugotalet. Hon debuterade 22 år gammal med Nära det vilda hjärtat som snabbt vann erkännande. När hon dog femtiosju år gammal hade hon hunnit skriva tretton romaner och novellsamlingar. Idag betraktas hon som en av den portugisiskspråkiga världens främsta författare. En av dem som särskilt lyft Lispectors författarskap är den franska språkfilosofen Hélène Cixous som tillskriver henne begreppet ”écriture féminine”. Den "kvinnliga skriften” är en teori och en estetik som genom att skriva in kroppen och det omedvetna i texten vänder sig mot en maskulint rationalistisk språkordning som koloniserar kvinnan som "en annan".

Passionen enligt G.H. (1964) är Lispectors stora experimentella romanen i vilket sättet att berätta snarare än handlingen utgör dess ämne.

​

---
Marcia Sá Cavalcante Schuback är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon har tidigare undervisat i filosofi vid Universidade Federal do Rio de Janeiro, skrivit flera böcker samt översatt bland annat Martin Heideggers Sein und Zeit till portugisiska. Hon är även Lispectorkännare.

​

Sara Mannheimer är verksam som författare dramatiker, glasblåsare och pedagog. Hon är uppväxt i Göteborg men bor idag i Stockholm. Hon debuterade med romanen Reglerna (2008) vilken Augustprisnominerades och belönades med Borås Tidnings debutantpris. Mannheimer har sedan dess publicerat Handlingen (2011) och Urskilja oss (2016) och är en stor Lispectorläsare.

Clarice Lispector Passionen enligt G. H.

James Baldwin Another Country

Birgitta Trotzig Dykungens dotter

Victoria Benedictsson

Stora boken och Dagboken

Torsdag 4 februari

kl 17.00-20.00

Restad Gård

Vänersborg:

Wanda Bendjelloul

Marie Hållander

Läsning och Samtal

Jag ska egentligen inte jobba här

Digital vandring, Läsning och Samtal:

Att skriva ur det fruktsamma underläget

Digital vandring, Läsning och Samtal:

Hudveck på tork över dottercellers lockrop

Digital vandring, Läsning och Samtal:

Sjukt kött och blödande poesi

Måndag 28 juni

kl 17.00-20.00

Strandverket

Kungälv

Medverkande: 

David Väyrynen

Putte Hedin

Marit Kapla

Digital Vandring, Läsning och Samtal:

Menneske-lighedens markarbete