LITTERATURENS KLASSIKER

Den populära föreläsningsserien Litteraturens Klassiker är ett samarbete mellan Textival och Göteborgs Universitet och består av öppna föreläsningar där en professor, lektor eller doktorand anställd vid GU presenterade aktuell forskning kring ett klassiskt litterärt verk eller person.

Föreläsningsserien förenar aktuell forskning och klassiska tematiska litterära ingångar och bidrar genom att arrangeras på olika platser till att sprida detsamma till såväl allmänheten som den invigde intressenten.

Varmt välkomna till höstens föreläsningsserie om Litteraturens Klassiker som Textival presenterar i samarbete med Göteborgs universitet.

PROGRAM 2022

Litteraturens Klassiker | Hösten 2022

27 september 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus

Joel Duncan om Walt Whitmans Leaves of Grass

4 oktober 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus

Irina Hron om Franz Kafkas Processen och Orson Welles film The Trial

11 oktober 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus

Robert Lyons om Bertolt Brechts Den kaukasiska kritcirkeln

18 oktober 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus

Mats Jansson: ”Den där tjocka boken”. Om James Joyces Ulysses

22 november 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus
Eva Borgström om Clownen Jac (1930) av Hjalmar Bergman.

13 december 18.00-19.00, Göteborgs Litteraturhus
Beata Agrell om Familjen Vinge och deras grannar (1909) av Maria Sandel.

TIDIGARE PROGRAM

Tisdag den 17 december föreläser Jonas Ingvarsson, docent i litteraturvetenskap, om Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen.

Maria Gripe (1923–2007) har genom sitt författarskap alltid visat ett särskilt intresse för det gränsöverskridande och övernaturliga. Den roman som kanske flitigast laborerar med dessa gränsöverskridanden är Tordyveln flyger i skymningen från 1978 (först sänd som radioföljetong 1976 i regi av Kay Pollak). Det här är berättelsen om tre ungdomar som engagerar sig i en serie mystiska händelser i och runt ett gammalt hus i den fiktiva tätorten Ringaryd. Gripes roman flirtar inte bara med ockulta erfarenheter utan länkar också dessa iakttagelser till massmedier och ny inspelningsteknik. Här möter vi alltså medier i dess dubbla betydelse – som överföring av såväl parapsykologisk som teknologisk kommunikation. Gripes roman kan därmed ses som ett gestaltande av flera gränsöverskridanden: mellan de levande och döda; mellan förfluten tid och nutid; mellan människa och maskin; och mellan natur och kultur. Det som står i fokus i denna presentation är hur romanen själv kan ses som en nod i ett system av kommunikativa nätverk –

hinsides såväl som samtida; hisnande och (o)roande. Vem vet vem som talar i andra änden av telefonförbindelsen? Vad vet du om dina krukväxter – egentligen? Och vad gjorde Arne Weise hos Friedrich Jürgenson?

Jonas Ingvarsson, är docent i litteraturvetenskap. Hans forskningsintressen täcker tidigmodern kultur, digital humaniora, mediehistoria, och posthumanism. Ingvarssons senaste bok, Bomber, virus, kuriosakabinett: texter om digital epistemologi, utkom på rojal förlag 2018.

2019

Tisdag 17 december

kl. 18:00–19:00

Göteborgs Litteraturhus

2019

Tisdag 19 november

kl. 18:00–19:00

Göteborgs Litteraturhus

Tisdag den 19 november föreläser Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap, om Carl Jonas Love Almqvists allkonstverk Törnrosens bok.

Om C. J. L. Almqvists Törnrosens bok
Berätta om hela världen från början till slut! En underlig uppgift att ställa en diktare inför anno 1833, i slutfasen av romantikens och fragmentestetikens tidevarv. Icke desto mindre antar Richard Furumo utmaningen när han blir hovberättare på Herr Hugos jaktslott - på villkoret att han får göra det på sitt sätt. Så krattas manegen upp till det som kom att bli ett av de mest ambitiösa försöken att realisera ett allkonstverk i västerländsk litteraturhistoria: Törnrosens bok (1833-1851) av Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866). Under nästan två decennier publicerade Almqvist en stor del av sitt författarskap – berättelser, dramer, essäer, sånger med mera – inom denna ramberättelse. Genom att infogas i det halvt allvarliga, halvt ironiska försöket att famna ”det hela”, blev de samtidigt till bidrag i en långsträckt undersökning om relationen mellan dikt, sanning, historia och vetande – och om vad konsten gör med människan.

Gunilla Hermansson, född 1974, är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat om nordisk romantik och tidig modernism.

Tisdag den 5 november föreläser musikern och visforskaren Martin Bagge om Johan Runius sånger.

Johan Runius (1679–1713) tillhörde den generation visdiktare som gjorde det möjligt för Carl Michael Bellman att framträda. »Jag skull’ supa om ni tror, liksom Runius, Lucidor«, utropar denne i Fredmans 24:e Epistel. Runius finns representerad i de flesta antologier med svensk dikt – hans kändaste visa är ”Friskens och Runii resa till Dalarön”. I trehundra års tid har denne skicklige rimsmidare och visdiktare från Larvs socken i Västergötland sovit sin törnrosasömn – nu har visorna och psalmerna återskapats genom ett intensivt detektivarbete, och givits ut i den alldeles nya boken och skivan ”Andelige Blommor & Werldzlige Lillior”. Var Runius Sveriges förste rappare?.

Martin Bagge, född 1958, är musiker, komponist och musikforskare, med titeln visarkeolog. Hans bok om Johan Runius utgör en tredje delen i en trilogi, där också Lasse Lucidors och Lars Wivallius visor från1600-talet har återskapats. Bagge utnämndes till hedersdoktor vid Göteborgs Universitet 2019.

2019

Tisdag 5 november

kl. 18:00–19:00

Göteborgs Litteraturhus

2019

Tisdag 22 oktober

kl. 18:00–19:00

Frigga, Gathenhielmska

Kulturreservatet

Tisdag den 22 oktober föreläser litteraturvetaren Nils Olsson under rubriken: Gertrud Stein och mästerverket. Om modernism, genialitet, och skillnaden mellan litteratur och bildkonst.

Gertrude Stein (1874-1946), lesbisk judinna i förskingringen, författare till några av 1900¬-talets mest egenartade litterära verk. Hennes person väcker ständigt nyfikenhet, men hennes egna texter har förmodligen lästs i mindre utsträckning än det som skrivits om henne, hennes liv, och de namnkunniga personerna i hennes krets. Inte desto mindre är Gertrude Stein en av de stora modernisterna, författare till uppfordrande och inte sällan svårmedgörlig litteratur – en litteratur som historien kommit i fatt först långt efter hennes död. I den här föreläsningen talar Nils Olsson om Steins poetik och porträtt, om mästerverk och genialitet, och om hur man kan och varför man bör läsa hennes verk i dag.

Nils Olsson är verksam vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och litteratur, och Akademien Valand, Göteborgs universitet. Hans bok Konsten att sätta texter i verket. Gertrude Stein, Arne Sand och litteraturens obefintliga specificitet utkom 2013.

Åsa Arping, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Jane Austens roman Stolthet och fördom (1813).

Det har hävdats att Jane Austen (1775–1817) gjorde romanen modern. Kanske är det rimligare att påstå att hon lyckades skapa ett ovanligt hållbart format för den. Det obligatoriska målet – ett rikt gifte grundat på kärlek – var visserligen redan välbekant. Men Austen visade att vägen dit kunde vara minst sagt krokig. Och samtidigt som hon själv skrev kärleksromaner passade hon på att kritisera deras förljugna dramaturgi. Redan i den berömda upptakten till Stolthet och fördom (1813) framträder äktenskapsskildringens närmast komiskt förutsägbara grundintrig, när berättarrösten frankt för fram som en allmän sanning att förmögna singelmän måste efterfråga en fru.

Åsa Arping, född 1968, är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hon forskar om 1800-talsromaner, nutidsprosa med klasstematik samt om litteraturhistorieskrivning.

2019

Tisdag 8 oktober

kl. 18:00–19:00 Göteborgs Litteraturhus

2019

Tisdag 17 september

kl. 18:00–19:00

Frigga, Gathenhielmska Kulturreservatet

Dag Hedman, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Aiskylos tragedi Agamemnon.

Agamemnon (458 f. Kr.) är en av de mest lästa och framförda av de antika grekiska tragedierna. Handlingen bygger på en av de antika myterna. Den grekiske överbefälhavaren Agamemnon återkommer till hemmet efter tio års frånvaro i det trojanska kriget. Vad väntar honom? Hur skall han tas emot? Dramat handlar om människans ansvar och om hennes roll som offer under oblida och outgrundliga högre makter. Pjäsen tematiserar även ordens makt. Och Agamemnon är ett kriminaldrama som kulminerar i extremt våld inom den närmaste familjekretsen.

Dag Hedman, född 1953, är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han forskar främst om 1600-talslibretti, om 1800- och 1900-talens populärlitteratur och om gustaviansk litteratur. För närvarande forskar Hedman om Pehr Henrik Lings dramatik, om tillfällesdramatik och barockens musikdramatik.