Litteraturens 

Klassiker

Litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet i samarbete med Textival presenterar öppna föreläsningar om litteraturens klassiker under våren 2019.

PROGRAM

5 februari, 18:00-19:00
Euripides Medea

Dag Hedman

5 mars, 18:00-19:00
Harriet Beecher Stowes Onkel Toms stuga

Åsa Arping

19 mars, 18:00-19:00
Franz Kafkas Processen

Christer Ekholm

16 april, 18:00-19:00
C.J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke

Eva Borgström

7 maj, 18:00-19:00
Pär Lagerkvists Ordkonst och bildkonst

Håkan Möller

21 maj, 18:00-19:00
Sonja Åkessons Var vit mans slav och helt andra dikter

Karin Brygger

Euripides Medea

5 februari, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Dag Hedman, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Euripides Medea.

Euripídes (ca 480 f.Kr–ca 406 f.Kf) var vid sidan av Aischylos och Sofokles, Greklands store tragöd. Av hans omkring åttio dramer finns idag arton bevarade. Euripides analyser av moraliska problem anses i hög grad behållit sin giltighet. Hans inflytande på det europeiska dramat blev stort och han inledde den psykologiserade dramatiken.

I den klassiska tragedin Medea, som skrevs av Euripides för över 2400 år sedan, finns ingen nåd, ingen frälsning och ingen förlåtelse. Pjäsen skildrar myten om hur Medea genomför en blodig hämnd mot sin otrogne make Jason. Medea har offrat allt för sin man, tillsammans flyr de till ett främmande land, men väl där överger Jason henne för en annan. När kärleken tar slut tycks det bara finnas en väg att gå. Men kan hämnd läka ett brustet hjärta? Och kan man ha ihjäl sina egna barn och ändå fortsätta att vara människa? Går det att förstå Medeas ödesdigra beslut?

Dag Hedman, född 1953, är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han forskar främst om 1600-talslibretti, om 1800- och 1900-talens populärlitteratur och om gustaviansk litteratur. För närvarande forskar Hedman om Pehr Henrik Lings dramatik, om tillfällesdramatik och barockens musikdramatik.

Harriet Beecher Stowe

Onkel Toms stuga

5 mars, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Åsa Arping, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Harriet Beecher Stowes Onkel Toms stuga. 

Onkel Toms stuga (1852) var inte bara 1800-talets mest sålda bok vid sidan av Bibeln; Harriet Beecher Stowes (1811–1896) succéroman var även ett viktigt inlägg mot slaveriet i USA. Det har till och med hävdats att den bidrog till det inbördeskrig som ledde till slaveriets avskaffande.

Redan samtidens läsare var dock splittrade mellan sina åsikter. Många berördes visserligen starkt av den osminkade skildringen av hur slaveriet inverkade på familjelivet och människovärdet, men åtskilliga sydstatsdebattörer kallade romanen överdriven och lögnaktig. Medan andra ifrågasatte den stereotypa skildringen av svarta människor. Romanen är ett tydligt exempel på 1800-talslitteraturens ambivalenta förhållande till sin tids tankar kring slaveri, förtryck, rasism och frigörelse.

Åsa Arping, född 1968, är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. Hon forskar om 1800-talsromaner, nutidsprosa med klasstematik samt om litteraturhistorie-skrivning. För närvarande avslutar hon sin del i forskningsprojektet "Swedish Women Writers on Export in the 19th Century", där hon undersöker mottagandet av Fredrika Bremers romaner i USA på 1840-talet.

Franz Kafka

Processen

19 mars, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Christer Ekholm, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Franz Kafkas Processen 

Processen räknas till en av 1900-talets främsta klassiker. Huvudpersonen Josef K. vaknar på sin trettioårsdag och får reda på att han har häktats, utan någon förklaring av vilket brott han ska ha begått. Han får aldrig reda på vilket brott han ska ha begått, och åtalas aldrig officiellt, men tvingas ändå att genomgå den labyrintartade domstolsprocessen.

 

Franz Kafka (1883-1924) påbörjade Processen under 1914, samma år som Första Världskriget bröt ut. Romanen avslutades dock aldrig, och gavs ut postum 1925.

Christer Ekholm, född 1966, är universitetslektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Han disputerade 2005 på en avhandling om Erik Beckman och svensk 1960-tals estetik. Numera är han i första hand intresserad av receptionsteoretiska spörsmål, i andra hand av modern svensk prosakonst, från arbetarlitteratur till experimentell epik. 

C.J.L. Almqvist

Drottningens juvelsmycke

16 april, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Eva Borgström, lektor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Carl Jonas Love Almqvists allkonstverk Drottningens juvelsmycke.

Drottningens juvelsmycke är ett av Carl Jonas Love Almqvists (1893-1866) mest berömda verk från 1834. Handlingen utspelar sig kring tiden för maskerad-balen och mordet på Gustav III år 1792. I centrum befinner sig den androgyna och erotiskt lockande Tintomara, som snarare framstår som ett väsen än en människa. Utan att engagera sig nämn-värt attraherar hen både kvinnor och män, framkallar svartsjuka och leder älskande i fördärvet. Tintomara är en figur som orsakar både död och olycka men som själv står bortom både ont och gått och som sådan ständigt överträder lagen.

Tintomara! två ting äro vita

Oskuld - Arsenik

Drottningens juvelsmycke anses vara det främsta allkonstverket från den svenska romantiken. Boken kom ut som fjärde delen av samlingsvolymen Törnrosens bok och innehåller både romaner, lyrik, dramer och essäer. Utöver Drottningens juvelsmycke är Carl Jonas Love Almqvist kanske mest känd för den samhällsomstörtande kärleksromanen Det går an (1839).

Eva Borgström är professor i litteraturvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet. Borgström har inom ett forskningsprojekt om kärlek mellan kvinnor som motiv i svensk litteratur bland annat gett ut böckerna "Berättelser om det förbjudna. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900–1935" och "Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur".

Pär Lagerkvist

Ordkonst och bildkonst

7 maj, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Håkan Möller, professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Pär Lagerkvists Ordkonst och bildkonst.

Den gömmer inget av vårt innersta väsen – hävdade Pär Lagerkvist i början av 1910-talet om sin tids litteratur.

 

Som ung och okänd skrev den blivande Nobelpristagaren en stridsskrift mot ytlig och kommersiell förströelseläsning.

 

Han önskade litterär förnyelse med stöd i den radikalare samtida bildkonsten men inom ramen för en traditionell litterär estetik. Han gjorde det med programskriften Ordkonst och bildkonst 1913.

Håkan Möller är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion sedan 2011. Han kommer närmast från Uppsala universitet där han disputerade i teologi 1997 med avhandlingen Den Wallinska psalmen och tre år senare också i litteraturvetenskap med Den Wallinska dikten. Från informatorsåren till Dödens ängel. Möllers studier inriktades tidigt mot det tvärvetenskapliga fältet ”litteratur och religion”.

Sonja Åkesson 

Vara vit mans slav

och helt andra dikter

21 maj, 18:00-19:00, Göteborgs Litteraturhus 

 

Karin Brygger, doktorand i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, föreläser om Sonja Åkessons Vara vit mans slav och helt andra dikter. 

Sonja Åkesson tillhör de banbrytande poeterna i svensk litteraturhistoria. Hon har kanoniserats som feministisk poet och ibland som politisk poet, men för henne själv var etiketter mindre viktiga, språket stod alltid i förgrunden. Med dikter som Självbiografi och Vara vit mans slav kom Sonja Åkessons dikt ändå att förkroppsliga sin tids ideologiska önskan om att skriva dikt som nådde ut till folket, som kommunicerade med läsaren och som kunde läsas av »vem som helst».

 

Däremot visade det sig att Åkessons författarskap inte var bundet till sin tid, utan gång på gång revitaliseras och ständigt är angeläget. Det handlar förstås dels om att den djupt existentiella tematiken men också om att hennes idiom är tidlöst, precist, och stramt mitt i all sin folklighet.  

Karin Brygger är doktorand i Litteraturvetenskap och skriver en avhandling om Sonja Åkesson. Hon är också poet och har gett ut tre diktsamlingar. 2018 publicerade hon en framgångsrik essäsamling om Göteborgs judiska historia: Visst kan man dansa efter Auschwitz.

I juni kommer hennes första översättning, romanen Silfo som översatts från danska till svenska.

Hennes nuvarande skönlitterära arbete är en kortroman på lyrisk prosa.