Textival Litteraturfestival 2016

VAD

VAR

Göteborgs Litteraturhus

Frilagret, Lagerhuset

Efterfest: FOLK

Program

Textmässa

Barnens Textival

NÄR

Textival har inspirerats av den franska författaren och teoretikern Hélène Cixous som menar att hennes skrivande har sitt ursprung i en känsla av att vara annorlunda, ett tillstånd av främlingskap eller icke-tillhörighet. Hon har sagt att språket är hennes hemland och att det är så för alla författare.

Textival Litteraturfestivals nionde upplaga arrangerades fredag och lördag 1-2 april 2016 på Göteborgs Litteraturhus och Frilagret, och avslutades med officiell efterfest på Folk. 

 

Festivalen arbetar årligen med ett tema där vi närmar oss litteraturen från olika håll. Utifrån det aktuella temat utforskar vi vad litteratur är och kan vara, undersöker dess roll i samhället och upptäcker dess möjligheter som kunskapsform. Textival Litteraturfestival 2016 arbetar med temat hem utifrån möjligheten att litteraturen kan vara en sådan plats men också iscensätta sådana platser. Vi undersöker hemmets framträdelseformer i litteraturen genom valda nedslag i såväl samtida litteratur som exempel hämtade ur litteraturhistorien och samtalar kring temat utifrån historiska, sociala, politiska, materiella och estetiska utgångspunkter. Temat griper bland annat in i frågor om identitet och hemmahörighet, exil och främlingskap, språk och översättning, plats och rörelse/förskjutning. Med temat hem vill vi aktualisera perspektiv kring migration, flykt, gränsdragningar och utestängande innanförskap som präglar den historiska verklighet som vi lever i.

1-2 april 2016

EVENT

PROGRAM I KORTHET 

Fredagen 1 april, Göteborgs Litteraturhus

 

18.00—18.15 Välkomna, dörrarna öppnas! Presentation av årets tema: Hem.

18.15—19.00 Hélène Cixous och språket som hem och flyktväg. Kerstin Munck och Sara Gordan i samtal med Evelina Johansson.

19.15—20.00 Att skriva är att komma hem. Att älska är att förtvivla på ett mänskligare sätt. Kristian Lundberg i samtal med Eva Löwstedt.

20.00—20.30 Paus

20.30—22.00 Dikten och hennes ämne. Hem i litteraturen. Läsningar: Ghayath Almadhoun, Jila Mossaed, David Väyrynen, Lovisa Wessberg.

 

Lördag 2 april, Göteborgs Litteraturhus, Frilagret

 

11.00—18.00 Textival Textmässa. Frilagret, Salongen.

11.00—18.00 Att sy ett bord. Frilagret, Frilagrets café.

12.00—13.00 Biskops Arnös författarskola läser på temat hem.

Göteborgs Litteraturhus.

12.00—13.00 Rätten till staden. Catharina Thörn, Daniel Carlenfors och Mattias Axelsson i samtal med Anders Törnqvist. Frilagret, Black box.

12.00—13.00 Home made comics. Panelsamtal och workshop med Folket i Bild och Lucas de Vivo, Mats Jonsson, Johannes Aggro Torstensson, Stefan Petrini, Plutonium Comics. Frilagret, Logen.

13.00—14.00 Sahar Al-khateeb & Nino Mick. Samtal om hem och skapande. Göteborgs Litteraturhus.

13.00—14.00 Kritiker. längs, genom, mot och. Samtal mellan Caroline Taracci Nilsson, Frida Sandström och Moa Franzén. Frilagret, Logen.

13.00—14.00 Vad är ett hem? Vem har rätt att känna sig hemma? Therese Granwald i samtal med Johan Blomgren. Frilagret, Black box.

14.00—15.00 Att tömma ett hem — 100 dagar av behov och begär. Kristina Schultz i samtal med Mattias Gunnarsson. Frilagret, Black box.

 

14.00— 15.00 Neshast as a state of conversation. Samtal mellan Samira Motazedi, Frida Sandström och Masoud Vatankhah. Frilagret, Logen.

14.30—15.30 »Många tror att vi inte vill stanna. Men det finns ingen som vill vandra om man har ett hem.« Samtal mellan Monika Hirsch, Marita Busk, Marius Pruteanu och Sofia Hultqvist. Göteborgs Litteraturhus.

15.00—16.00 Kortfilm/Poesifilm: Hemland (2015) av Sara Broos samt Snow (2015), The Celebration (2014) och The city (2012) av Marie Silkeberg och Ghayath Almadhoun. Frilagret, Black box.

15.30—16.30 SIFAV — Cut up — skapa andra rum. Cut-up-workshop med Söderorts Institut för Andra Visioner (SIFAV). Frilagret, Logen.

15.30—16.00 Hun er vred/Hon är arg. Läsning: Maja Lee Langvad och Kristofer Folkhammar. Göteborgs Litteraturhus.

16.00—17.00 Förvaret/Flyktingfängelser. Samtal mellan Anna Persson, Sami Hsini, Ulrika Andersson och Mokhtar Fadai. Frilagret, Black box.

16.30—18.00 Klubb Fenix — hjärtats språk. Läsningar: Sveza Daceva-Filipova, Soleyman Ghasemiani, Jana Witthed, Kristín Bjarnadóttir, Axîn Welat, Laura Popa. Göteborgs Litteraturhus.

17.00—18.00 Kollektivlyssning: Ända till Smygehuk — radionovell av N. Holmqvist. Frilagret, Black box.

17.15—18.00 Vårt virtuella hem. Emöke Lipcsey Andersson i samtal med Victoria E. Kiss. Frilagret, Logen.

18.00—19.00 Ett eget rum — tre författare i dialog med Virginia Woolfs klassiska verk. Läsnigar: Helga Krook, Helena Fagertun och Samira Motazedi. Göteborgs Litteraturhus.

19.00—20.00 Att vara skrivande i Norrland, Provins. Elin Olofsson och Daniel Åberg i samtal med Anders Teglund. Göteborgs Litteraturhus.

20.00—20.30 Paus

20.30—22.00 Dikten och hennes ämne. Hem i litteraturen. Läsningar: Khashayar Naderehvandi, Marie Hållander, Aleksander Motturi, Enel Melberg och Peter Nilsson. Göteborgs Litteraturhus.

22.00—03.00 Textivals officiella efterfest på Folk.

22.15—22.40 Kollektivläsning Biskops Arnös författarskola. Folk, Foajén.

22.40—23.00 Läsning Christer Boberg. Folk, Foajén.

UTSTÄLLNINGAR

29 mars—5 april

Göteborgs Litteraturhus, Frilagret

Vernissiagefrukost och programsläpp på Göteborgs Litteraturhus. Tisdag 29 mars 08.00—10.00.

Zofia Rydet — Zapis socjologiczny/Sociological Record.

Göteborgs Litteraturhus.

Sahar Al-khateeb — What makes a house a home, where the relation to society has a given place. Göteborgs Litteraturhus.

Texternas Hem. Frilagrets café.

 

BARNENS TEXTIVAL

Lördag 2 april 2016

Frilagret, Verkstaden

11.00—12.00 Festlig välkomstfest. Bygg en sagokoja med Anna Mattissonoch gör en pin med Tove Niskakari. Ålder: För alla.

12.00—13.00 Låt sagan få liv! Vi bygger en berättelse tillsammans genom med dramapedagog Linn Johansson. Ålder: 6—9 år.

13.30—14.30 Skriv din Hem-berättelse. Skrivworkshop med författaren, illustratören och serieskaparen Henri Gyllander. Ålder: 9—12 år.

15.00—16.00 Estradpoesi med Nino Mick, Vi testar att rimma och komma ihåg utantill. Ålder: 9—12 år.

16.30—17.30 Bygg framtidens hem, Bygg ett hem med konstnären och workshopledaren Tove Niskakari i skojiga material. Ålder: För alla.

PROGRAM I URVAL

Hélène Cixous och språket som hem och flyktväg

Fredag 1 april 18.15- 19.00, Göteborgs Litteraturhus

»Flyga och stjäla, det är den kvinnliga rörelsen, stjäla i språket, få det att flyga.« H. Cixous, Medusas skratt

Hélène Cixous, f. 1937, uppvuxen i Algeriet och verksam i Paris sedan 1950-talet, är en välkänd feministisk tänkare och författarinna både innanför och utanför Frankrikes gränser. Förutom sitt skönlitterära författarskap är hon även grundare av världens första lärcentrum för feminism, Centre des recherches en Études féminines. Cixous författarskap, som omfattar mer än 60 titlar, cirkulerar bland annat kring frågor om familjerelationer, skrivandets kroppsliga dimensioner, kvinnans alienation i relation till både skrift och kropp, samt den kvinnliga skriftens radikala potential.

Textival har bjudit in Cixous svenska översättare Sara Gordan och Kerstin Munck, aktuella med översättningen av Medusas Skratt för ett samtal om Cixous författarskap och hennes förhållande till skriften. Samtalet leds av Evelina Johansson, doktorand i genusvetenskap.

Sara Gordan f. 1972 är författare, översättare och litteraturvetare. Kertsin Munck f. 1941 är översättare och litteraturvetare och har bland annat skrivit Att föda text. En studie i Hélène Cixous författarskap (2004). Gordan och Munch har tillsammans översatt ett flertal av Cixous verk däribland romanen Inuti, dramat Bilder av Dora och nu senast essän Medusas Skratt.

 

Att skriva är att komma hem. Att älska är att förtvivla på ett mänskligare sätt

Fredag 1 april 19.15—20.00, Göteborgs Litteraturhus

»En skribent på en större tidning raljerar när vi talar med varandra; han ironiserar över alla dessa Conny, Sonny och Ronny som bara är vitt skräp. Han säger just så: ›Vitt skräp‹. Kanske är det då jag tillslut bestämmer mig för att skriva, för det han talar om är mitt liv, mina vänner. Den raljerande skribenten bor i samma stad som jag; ändå inte, ändå har han aldrig bott i Malmö.« K. Lundberg, En Hemstad (2013)

Dikten är en hemkomst till det som är främmande inom oss, skriver Kristian Lundberg i den nya boken Jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du(2015). En text som på en gång är en poetik och en dikt i sig, om skrivandet, dess smärtpunkter och premisser.

Till Textival kommer Lundberg för att tala om relationen till dikten, språket och den skrivande erfarenheten. Om den rörelse med vilket han som författare kommer till skriften. Det blir ett samtal om klass och tillhörighet och om dess plats i litteraturen, poesin, skrivandet. Samtalet leds av Eva Löwstedt.

Kristian Lundberg, f. 1966 i Malmö, har sedan debutdiktsamlingen Genom september (1991) publicerat ett trettiotal böcker i ett flertal olika genrer och tagit emot en mängd litterära priser. Hans produktion hålls ihop, inte av troheten till en viss genre, utan av en särskild och solidarisk blick på världen. Det stora genombrottet kom med den självbiografiska berättelsen Yarden (2009) som skildrar Lundbergs tid som daglönare i Malmö hamn. Boken betraktas som en av de viktigaste moderna arbetarskildringarna.

 

Dikten och hennes ämne. Hem i litteraturen

Fredag 1 april 20.30—22.00, Göteborgs Litteraturhus / Lördagen 2 april 20.30—22.00, Göteborgs Litteraturhus

Hur skildras hem i den samtida litteraturen, hur ser dess framträdelseformer ut? Vad är det för platser och relationer, vad är det för berättelser som skrivs fram?

Hur används hemmets miljöer för politiska frågor? Hur knyts hem till en materiell eller geografisk plats? Hur förs vi in i dessa sammanhang, i dessa (hemliga) rum?

Om hon tvingas lämna ett hem, skiljer sig då hemmet från där hon bor? Vad sägs om platsen, hemmet, denna slags position?

Textival har bjudit in nio samtida poeter och författare att läsa texter på temat hem. Läser gör Ghayath Almadhoun, Jila Mossaed, David Väyrynen, Lovisa Wessberg, Khashayar Naderehvandi, Marie Hållander, Aleksander Motturi, Enel Melberg och Peter Nilsson.

Ghayath Almadhoun, palestinsk poet, f. 1979 i Damaskus, Syrien och idag bosatt i Stockholm. Har studerat arabisk litteratur vid Damaskus universitet och publicerat tre diktsamlingar. I Sverige har han publicerat Asylansökan (2010) och Till Damaskus(2014), den senare skriven tillsammans med Marie Silkeberg med vilken han även gör poesifilm. Almadhouns verk har rönt internationell uppmärksamhet och översatts till ett flertal olika språk.

Jila Mossaed f.1948 i Teheran, Iran och sedan 1986 bosatt i Sverige. Hon debuterade som poet på svenska 1997 med Månen och den heliga kon. På svenska har hon publicerat sex diktsamlingar varav senast Jag föder rådjuret (2015), den avslutande delen i en trilogi om exilens identitetsförlust. På persiska har hon publicerat ett flertal diktsamlingar och två romaner. Mossaed har vunnit många priser och utsågs 2013 till årets västsvenska författare.

David Väyrynen, f. 1983, uppväxt i byn Hakkas och bosatt i Gällevare. Har gått Skurups folkhögskolas skrivarlinje och publicerat dikter i ett flertal tidningar och tidskrifter bland dem Glänta, Ord & Bild och Provins. Väyrynen skriver om hemtrakterna och om människorna som bor där. Om vikten att leva sida vid sida med andra, vara stolt över den en är och att en inte nödvändigtvis behöver allt det som resten av världen vill att en skall ta till sig.

Lovisa Wessberg f. 1996, bosatt i Oslo. Hon är en del av spoken word-kompaniet Revolution Poetry som med poesin i centrum skapat en ny scen för röster och berättelser som tidigare haft svårt att få medial och konstnärlig uppmärksamhet. Wessberg skriver bland annat dikter om identitet och hemmahörighet och hur det är att betraktas som »inte riktigt svensk«.

Khashayar Naderehvandi, f. 1981, debuterade 2011 med diktsamlingen Om månen alls syntes som följdes av romanen Vilar i era outtröttliga händer (2013). Han är verksam som kritiker och sedan 2015 doktorand i konstnärlig forskning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet. Som del av forskningsprojektet söker han formulera en ambivalent exilposition, en litterär utsageposition, så som den tar sig uttryck i de senaste årens svenska litterära landskap. Naderehvandi är aktuell med Allting glittrar och ingenting tar slut (2016).

Marie Hållander, f. 1981, är uppväxt i Dalstorp och bosatt i Stockholm. Hon debuterade 2013 med romanen Tjänster i hemmet. Har tidigare arbetat som kallskänka, vårdbiträde och lärare och är doktorand i pedagogisk filosofi vid Stockholms universitet. Debuten handlar om ett timvikarierande vårdbiträde inom hemtjänsten i Kortedala. Med klarsyn registreras varje känslomässig skiftning; från djupt sinnliga beröringar till kontaktlöshet och äckel.

Aleksander Motturi, f. 1970, debuterade 2011 med romanen Diabetikern som följdes av Svindlarprästen (2012). Han är konstnärlig ledare på Clandestino Institut. Har översatt och avhandlat Ludwig Wittgenstein i Filosofi vid mörkrets hjärta (2003), skrivit dramatik (senast Pappersgudarna) samt den uppmärksammade boken Etnotism — en essä om mångkulturalism, tystnad och begäret efter mening (2007). Motturi läser text ur kommande romanmanus.

Enel Melberg, f. 1943 i Tallinn, Estland. Flydde som ettåring till Sverige med familj, flyttade 1990 till Oslo där hon blev kvar i 20 år innan hon återvände till Sverige där hon bor idag. Hon debuterade 1977 med romanen Modershjärtat och har publicerat sju romaner och tre barnböcker i Sverige. I Norge har hon publicerat fyra romaner, varav tre finns på svenska. Hennes senaste roman Separator (2012) handlar bland annat om hur exilens erfarenheter präglar ens identitet, hur det är att leva med en slags trippelidentiet. Melberg läser texter ur Separator och ur kommande manus Den Vita Båten.

Peter Nilsson f. 1950 är poet och prosaist. Han har gett ut diktsamlingen Jotack, 2008, och novellsamlingen En kittling någonstans långt inne vid levern, 2013. Peter kommer bland annat att läsa upp dikterna Heminredning och den tämligen nyskrivna Det goda livet i Västra Götaland. Det blir också lite kortprosa.

 

Att tömma ett hem — 100 dagar av behov och begär

Lördag 2 april 14.00—15.00, Frilagret, Black box

Hur många möbler behöver ett hem? Vad behövs för att trivas? Vilka ting behövs för att kunna leva?

Projektet 100 dagar av behov och begär är formgivaren Kristina Schultz examensarbete i industridesign på Konstfack. Tillsammans med sambo och barn tömde hon lägenheten på allt, därefter började hon tillverka det alldra nödvändigaste för att klara sig. Det blev ett projekt om behov och begär, en undersökning av vad vi tycker oss behöva och varför.

Som formgivare har det varit viktigt för Schultz att reflektera över hemmets centrala roll som identitetskapare och om hur vi tenderar att i allt större utsträckning konsumera oss till våra identiteter. Med projektet ville hon synliggöra och väcka frågor relaterade till materiell kultur i hemmiljö och samtidigt kritisera konstruerandet av hemmet som en potentiell livsstilsmarkör.

Textival har bjudit in Kristina Schultz att tala om projektet 100 dagar av behov och begär tillsammans med Mattias Gunnarsson.

Kristina Schultz, f. 1983, verksam i Stockholm. Hon är formgivare, utbildad vid Konstfack i Stockholm, och använder design och formgivning för att ställa frågor om sociala ämnen.

Mattias Gunnarsson är konstnär och universitetslektor i design, med inriktning mot rumsdesign, vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet.

 

Kortfilm/Poesifilm

Lördag 2 april 15.00—16.00, Frilagret, Black box

Hemland

S. Broos, Sverige 2015, 14 min

Kortfilmen Hemland av Sara Broos handlar om en ung kvinna som flyr kriget i Syrien och hamnar i Sverige. Musiken för henne i drömmen tillbaka till hemlandet. Minnena är kopplade till olika låtar. Speciellt en har följt henne genom hela livet och blir en länk mellan det gamla och det nya, en låt av det norska popbandet A-ha.

Sara Broos debuterade med kortfilmen Time To Be 2003, som vann pris för bästa film på Köpenhamns kortfilmsfestival Cosmic Zoom. Hon långfilmsdebuterade 2012 med För dig naken, en kärlekshistoria med konstnären Lars Lerin. Filmen erhöll Dragon Award för bästa svenska dokumentär på Göteborg International Filmfestival 2012 och bästa Nordiska Dokumentär på Nordic Docs i Fredrikstad, Norge 2013.

Snow

G. Almadhoun/M. Silkeberg, Sverige 2015, 4 minuter

The Celebration

G. Almadhoun/M. Silkeberg, Sverige 2014, 9 minuter

The City

G. Almadhoun/M. Silkeberg, Sverige 2012, 7 minuter

Tre poesifilmer av poeterna Ghayath Almadhoun och Marie Silkeberg som utforskar videopoesi genren i relation till berättelser om krig och ödeläggelse. Bland annat en flygtur över spillrorna av efterkrigstidens Berlin som återspeglar Syriens närvaro i Europas förflutna.

 

Hun er vred/Hon är arg

Lördag 2 april 15.30—16.00, Göteborgs Litteraturhus

Dagarna innan Textival Litteraturfestival 2016 utkommer Maja Lee Langvalds uppmärksammade diktsamling Hon är arg i svensk översättning av Kristofer Folkhammar och Johanne Lykke Holm.

Hon är arg är ett poetiskt och ursinnigt vittnesmål om upplevelsen att vara adopterad, men också en kritisk granskning av den adoptionsindustri som omsätter 15 miljoner dollar per år enbart i Sydkorea. Här blandas reflektioner kring arv, etnicitet, genus, krig och global ojämlikhet med en djupt personlig berättelse från Danmark och Seoul.

Till Textival kommer Maja Lee Langvad och Kristofer Folkhammar för att läsa ur Hun er vred/Hon är arg.

Maja Lee Langvad f. 1980 i Seoul och uppvuxen i Danmark. Hon debuterade 2006 med diktsamlingen Find Holger Danske som följdes av Hun er vred (2014) och Find Holger Danske Appendix (2014). Hon har varit redaktör för den litterära tidskriften Banana Split. Mellan 2007 och 2010 var hon bosatt i Seoul där hon engagerade sig i den adoptionskritiska rörelsen.

Kristofer Folkhammar f. 1983 är författare, litteraturkritiker och översättare. Han debuterade 2011 med romanen Isak & Billy och publicerade diktboken När han kysste mig förlorade jag allt 2012. Hösten 2015 utkom romanen Magisterlekarna.​

Ett eget rum. Tre författare i dialog med Virginia Woolfs klassiska verk

Lördag 2 april 2016 18.00—19.00, Göteborgs Litteraturhus

Klassiska texter genererar ständigt nya läsningar. I Ett eget rum (1929) skapar Virginia Woolf en formel för kvinnors intellektuella, ekonomiska och sociala frigörelse som fått ett oerhört genomslag. Wolfs essä påminner oss om att texter inte föds i ett vakuum, att vi behöver utrymme och ekonomisk trygghet för att kunna skriva. Men det egna rummet är inte bara en fysisk plats utan i lika hög grad ett tillstånd, ett utrymme som måste erövras.

Ett eget rum har sedan den skrevs för snart hundra år sedan genererat många olika läsningar. Men det är stor skillnad mellan Woolfs problem rörande det egna rummet och våra problem idag. Kanske handlar de viktiga frågorna idag om vilka rum som är slutna och vilka tankar som inte kan tänkas. Textival har bjudit in tre författare att gå i dialog med Virginia Woolfs klassiska verk. Hur förhåller de sig till Woolfs frågor idag? Vilka rum skriver de i?

Helga Krook, f. 1959, författare, översättare, forskare. Debuterade 1997 med diktsamlingen Bildvägg. Sedan dess har hon publicerat fyra böcker varav senast Puppe Doll Chrysalis (2013). Hon disputerade 2015 i litterär gestaltning vid Akademin Valand med avhandlingen Minnesrörelser som ställer frågor kring minne, fiktion, dokument och berättande.

Helena Fagertun, f. 1984, författare, översättare och redaktör för Provins och Ett lysande namn. Gick Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet 2008—2010. Har översatt bland annat Kate Zambrenos Hjältinnor [Heroines, 2012], som behandlar skrivande kvinnor under 1900-talet och de svårigheter de stött på som kvinnor. Fagertun har även skrivit text om hur det är att vara författare utan bok i Sverige.

Samira Motazedi f. 1981 i Kermanshah, Iran och bosatt i Göteborg. Kulturskribent och bloggare för tidskriften Glänta där hon skriver om erfarenheterna som migrant, om den svenska asylprocessen och om den islamska regimen i Iran. Efter att ha dömts till döden för brott mot den islamiska regimens regelsystem kom hon till Sverige och sökte asyl 2012, och bodde sedan på flyktingförläggning. Hon fick avslag på sin ansökan i maj 2015 och hotas nu av utvisning.

UTSTÄLLARE

Här föl­jer de aktö­rer och för­lag som till­sam­mans fyl­ler sto­lar, bord, hjär­nor och hjär­tan på text­mäs­san under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016. 

Vom­bat förlag

Ver­bal förlag

Trom­bone

Tid­skrifts­verk­stan i Väst

Tan­ke­kraft

Sub­al­tern

Sto­rySpot

Sphinx Bok­för­lag

Shtëpia Botuese Rizah Sheqiri

Rojal för­lag

Rast­lös förlag

Polska insti­tu­tet

Ord­spår

Ord­ka­non

Ord&Bild

Kul­turim­pe­riet

Kul­tur­chock / Nät­verk­stan

Kor­pu­lent förlag

Insti­tu­tio­nen för lit­te­ra­tur, idéhisto­ria och reli­gion — Göte­borgs Universitet

Göte­borgs Fria Tidning

Granta

Glänta

För­fat­tar­cent­rum Väst

För­e­ningen Arbetarskrivare

Fro­ne­sis

Fol­ket i Bild

Eska­ton

Divan

Dai­da­los

Brända Böc­ker

Black­book Publications

Bilaga — limi­ted editions

Alham­bra

ABF Göte­borg

Mer om utställarna:

Vom­bat för­lag — För­la­gets grund är tan­ken om allas lika värde genom syn­lig­gö­rande och deras pri­mära mål­grupp är barn och unga vuxna från 2–18 år. Tan­ken med utgiv­ningen är att visa många olika aspek­ter av barn och ung­do­mars liv utan att det som bry­ter mot, det som ibland kal­las, nor­men fram­ställs som något avvi­kande eller något som måste pro­ble­ma­ti­se­ras. För­la­get vill att barn som läser deras böc­ker ska känna igen sig själva, för­und­ras, utma­nas i tan­ken och kanske erövra nya världar.

Ver­bal för­lag - Ver­bal för­lag grun­da­des 2008 och ger ut främst repor­ta­ge­böc­ker, debatt, essä­istik och skön­lit­te­ra­tur samt böc­ker om sub­kul­tu­rer inom konst och musik. För­la­get finns i Stock­holm och drivs av jour­na­lis­terna Kristian Borg och Per Björklund

Trom­bone - är ett Göte­borgs­ba­se­rat bok­för­lag vars utgiv­ning rör sig främst inom lyrik och prosa, med mål­sätt­ningen att trampa nya lit­te­rära sti­gar i alla for­mer och med öppen­het för det nya och vågade, äldre och klassiska.

Tid­skrifts­verk­stan i Väst — Tid­skrifts­verk­sta­den har sedan star­ten som­ma­ren 1992 under­stött och utveck­lat pro­duk­tio­nen av kul­tur­tid­skrif­ter. För­e­ningen fort­sät­ter att utveckla den mate­ri­ella och intel­lek­tu­ella bas för fri­stående pub­li­cis­tisk verk­sam­het. Sedan hös­ten 1999 finns Tid­skrifts­verk­sta­den i Lager­hu­set, till­sam­mans med några av Göte­borgs kul­tur­tid­skrif­ter. Tid­skrifts­verk­sta­den enga­ge­rar sig även i och dri­ver ett fler­tal sam­ar­bets­pro­jekt. Detta har resul­te­rat i de verk­sam­he­ter som i dag är våra kol­le­ger och gran­nar: Nät­verk­stan, Vide­ostu­dion, och utbild­ningen Kul­tur­verk­stan. På våningen ovan­för finns också För­lags­hu­set – ett sam­ar­bete mel­lan bok­för­lag. Till­sam­mans utgör dessa ett unikt, alter­na­tivt konst­när­ligt och pub­li­cis­tiskt cent­rum, oav­hängig av medi­e­mo­no­pol och kri­tiskt för­ank­rad i Västsve­ri­ges poli­tiska, intel­lek­tu­ella och konst­när­liga liv. Tid­skrifts­verk­sta­den är orga­ni­se­rad som en eko­no­misk för­e­ning där med­lem­marna utgörs av medlemsredaktionerna.

Tan­ke­kraft - Tan­ke­Kraft arbe­tar uti­från över­ty­gel­sen att poli­tisk teori och poli­tisk prak­tik för­ut­sät­ter varandra. Genom att fun­gera som bro­byg­gare mel­lan det som är mest vitalt och inno­va­tivt i dagens aka­de­miska sam­tal och en poli­tiskt enga­ge­rad all­män­het hop­pas vi kunna skapa en platt­form för inklu­de­rande och livs­kraf­tiga sam­hällsvi­sio­ner. Tan­ke­Kraft är och för­bli ett litet och från peri­fe­rin käm­pande för­lag som ämnar fort­sätta att ge ut hög­klas­sig lit­te­ra­tur av poli­tisk karaktär.

Sub­al­tern — Tid­skrif­ten Sub­al­tern ver­kar tvär­kul­tu­rellt i ett gräns­land mel­lan filo­sofi, poli­tik, lit­te­ra­tur och andra uttrycks­for­mer. Sik­tet är inställt på kar­tans vita fläc­kar och upp­dra­get intro­du­ce­rande, ifrå­ga­sät­tande, folk­bildande och inspi­re­rande. Ambi­tio­nen är att föra en idédis­kus­sion med högt i tak, och strikt eklek­tiskt varva eta­ble­rat och oeta­ble­rat, högt och lågt, teo­re­tiskt och tilläm­pat, i ett för­sök att kasta ljus på det bort­glömda och det ännu icke upp­täckta. Sub­al­tern utkom­mer med fyra num­mer per år och ges ut inom h:ström — Text & Kultur.

Sto­rySpot — “We are con­fi­dent that every place and spot car­ries a story. With Sto­rySpot, we want to col­lect all these sto­ries and let that unfa­mi­liar house, the stre­ets and soc­cer fields come th life. We also beli­eve that if we know what sto­ries both pla­ces and people hold, we take bet­ter care of each other and the world around us.” Sto­rySpot är en nystar­tad och sam­lande plats där per­so­ner kan dela och lyssna till lokala podcasts och berät­tel­ser. 

Sphinx Bok­för­lag — Sphinx Bok­för­lag ger ut prosa och teo­re­tiska tex­ter i sur­re­a­lis­mens, absur­dis­mens och den ohej­dade tan­kens anda. Omtum­lande meta­mor­fo­ser, under­gångs­dömd gotik, kar­ne­va­lens häck­lande humor och tind­rande mystik är några av de ele­ment som bru­kar inrym­mas mel­lan pär­marna i för­la­gets böc­ker. De är sär­skilt måna om att ge ut kvinn­liga för­fat­tare verk­samma i dessa tra­di­tio­ner, eftersom de av olika anled­ningar ofta har fått verka oför­tjänt myc­ket i skymundan.

Shtëpia Botuese Rizah Sheqiri — Sheqiri föd­des i Kosovo och har stu­de­rat lit­te­ra­tur och språk­ve­ten­skap vid Prish­ti­nas uni­ver­si­tet. Med bak­grund på “Radio Prish­tina” och verk­sam som för­fat­tare, med­lem i Svenska För­fat­tar­för­bun­det och Sve­ri­ges Inter­na­tio­nella För­fat­tar­för­e­ning samt vice ord­fö­rande för Ble­kinge Skrivar­klubb, lek­tör vid BTJ i Lund, över­sät­tare och modersmåls­lä­rare. Rizah Sheqiri skri­ver poesi och prosa för barn, ung­do­mar och vuxna. Han har hit­tills pub­li­ce­rat ett fyr­ti­o­tal böc­ker som också över­satts till andra språk (bl.a. tyska, rumänska och engelska).

Rojal för­lag — Ger ut allt från artist books till foto­böc­ker, mul­tiplar, data­spel, teori och fik­tion, i små, omsorgs­fullt hand­bundna och form­givna upp­la­gor. Rojal för­lag syss­lar med inbind­ning, utgiv­ning, sam­ar­be­ten, upp­täck­ter och sprid­ning av berät­tel­ser, idéer, före­mål och bil­der – som är för smala för att vara lön­samma i större upp­la­gor, som är utgångna och bort­glömda eller som inte pas­sar i kon­ven­tio­nella format.

Rast­lös för­lag — Rast­lös är ett bok­för­lag bosatt i Malmö. Rast­lös är ett oro­ligt flac­kande. Rast­lös är ett sökande efter ord, berät­tel­ser och bil­der som lika rast­löst och bång­sty­rigt utma­nar och får oss att växa. Rast­lös för­pac­kar ord och bil­der, tryc­ker hopp­löst ned något som borde sväva fritt på bleka pap­per­sark. Rast­lös vill vara oro­ligt, oro­ande, nyfi­ket och stö­rande. Rast­lös vill möta läsare som har lika svårt att sitta still.

Polska Insti­tu­tet — Polska Insti­tu­tet har kon­tor i Stock­holm men dri­ver pro­jekt och sam­ar­be­ten i hela lan­det. Upp­dra­get är att sprida kun­skap om Polen och polsk kul­tur, bland annat genom att arbeta med polsk-svenskt kul­tu­rellt och veten­skap­ligt sam­ar­bete och utbyte. Polska Insti­tu­tet ord­nar stu­di­e­re­sor till Polen, ger eko­no­miskt och prak­tiskt stöd till sam­ar­bets­pro­jekt, hjäl­per de som vill starta kul­tur­sam­ar­bete med Polen att hitta rätt sam­ar­bets­part­ner, stöd­jer artists in residence–program för polska konst­nä­rer m.fl. i Sve­rige samt erbju­der inspi­re­rande prak­tik­plat­ser på insti­tu­tet för polska och svenska studenter.

Ord­spår — Ord­spår är ett litet och nystar­tat för­lag som har som ända­mål att möj­lig­göra egen­pub­li­ce­ring av tex­ter och stödja unga per­so­ners kre­a­ti­vi­tet, berät­tande och skrivande.

Ord­ka­non - Ordkanon.se består av peda­go­ger, poe­ter och skri­ben­ter som har utbil­dat sig på skri­var­lin­jer och uni­ver­si­tet, vid skriv­bord och blog­gar samt på sce­ner och Poetry Slam. Nu far de runt i lan­det med ener­giska och spän­nande works­hops i allt de snap­pat upp genom åren. Med vår­dat och ovår­dat språk, aka­de­miska ter­mer och inter­net­slang. Spo­kenword och Poetry Slam samt allt som kom­mer på köpet i form av skri­vande, kre­a­ti­vi­tet, munt­lig fram­ställ­ning och skaparglädje.

Ord&Bild — Tid­skrif­ten Ord&Bild är en röst i sam­ti­den, en plats för konst– kul­tur– och sam­hälls­de­batt, för såväl nyskri­ven svensk som nyö­ver­satt utländsk prosa och poesi, för essä­istik och grän­sö­ver­skri­dande ska­pande mel­lan ord och bild. Tid­skrif­ten grun­da­des 1892 av Karl Wåh­lin, och har sedan dess för­val­tat sin tra­di­tion sam­ti­digt som den genom­gått flera för­änd­ringar. Redan i sin barn­dom sam­lade tid­skrif­ten de mest ton­gi­vande svenska konst­nä­rerna och för­fat­tarna. I slu­tet av 1930-talet blev den en radi­kalt libe­ral röst i ett Europa präg­lat av fascism och nazism. På 1960– och 70-talen var Ord&Bild den intel­lek­tu­ella väns­terns ledande forum. Idag är Ord&Bild en obe­ro­ende radi­kal tid­skrift och Sve­ri­ges äldsta kulturtidskrift.

OEI — En tid­skrift för poe­tisk pro­duk­tion som fun­nits sedan 1999, och ägnar sig även åt bokut­giv­ning genom för­la­get OEI Edi­tör. OEI defi­ni­e­rar sig som “en tid­skrift som ägnar sig åt vir­tu­ella kar­tel­ler och pro­duk­tiva fel­läs­ningar. Sedan star­ten 1999 har den också givit sig hän åt dum­het, sam­tal och brus, lan­gu­a­ge­po­esi och efter­lan­gu­a­ge­po­esi. […] Genom essäer, poesi, kri­tik, över­sätt­ningar och nyskrivna tex­ter vill vi vidga och dif­fe­ren­ti­era reflek­tio­nen kring och arbe­tet med poesi och teori idag och imor­gon.” Har tyvärr fått ställa in med­ver­kan under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016.

Myn­dig­he­ten för till­gäng­liga medier, MTM — MTM till­hör Kul­tur­de­par­te­men­tet och har som upp­drag att vara ett natio­nellt kun­skaps­cent­rum för till­gäng­liga medier och arbeta för att alla ska ha till­gång till lit­te­ra­tur och sam­hälls­in­for­ma­tion uti­från vars och ens för­ut­sätt­ningar, oav­sett läs­för­måga eller funk­tions­ned­sätt­ning. Verk­sam­he­ten består bland annat av pro­duk­tion och dis­tri­bu­tion av tal­böc­ker och punkt­skrifts­böc­ker samt lätt­läst lit­te­ra­tur, bedriva forsk­ning och utveck­ling kring ny tek­nik för pro­duk­tion och läs­ning och arbeta med att sti­mu­lera dis­kus­sio­nen kring lätt­läst och till­gäng­lig­het. Har tyvärr fått ställa in med­ver­kan under Tex­tival Lit­te­ra­tur­fes­ti­val 2016.

Kul­turim­pe­riet - Kul­turim­pe­riet är en fri och obe­ro­ende tid­skrift som drivs i form av ett non-profit-projekt av Jal­hed Pro­duk­tion AB. Maga­si­net dis­tri­bue­ras gra­tis på ett hund­ra­tal plat­ser i södra Sve­rige i två paral­lella upp­la­gor à fyra num­mer var per år. Kul­turim­pe­riet har redak­tionsnär­varo i Halm­stad och Malmö. Upp­la­gorna dis­tri­bue­ras via bib­li­o­tek, museer, kul­turin­sti­tu­tio­ner, sjuk­hus, vård­cen­tra­ler, köp­centra, buti­ker, mat­stäl­len med mera.

Kul­tur­chock / Nät­verk­stan — Nät­verk­stan är en obe­ro­ende aktör i kul­tur­li­vet med målet att vara ett av Sve­ri­ges främsta resurs­cent­rum för små­ska­lig pub­li­cis­tisk, konst­när­lig och annan kul­tu­rell verk­sam­het. Nät­verk­stan utgör såväl olja som grus i det kul­tur­po­li­tiska maski­ne­riet. Pro­jek­tet Kul­tur­chock syf­tar till att för­bättra dis­tri­bu­tion och syn­lig­het av lan­dets kul­tur­tid­skrif­ter. För att fler ska få upp­täcka mer. Kul­tur­chock del­tar också vid olika eve­ne­mang, så som bok­mäs­sor och musik­fes­ti­va­ler, ord­nar pub­lika till­ställ­ningar på bib­li­o­tek med mera. Vi arran­ge­rar även utbild­nings– och dis­kus­sions­da­gar för tidskriftsmakarna.

Kor­pu­lent för­lag –För­la­get bil­da­des i novem­ber 2014 med driv och glädje i att få forma egen utgiv­ning, efter egna idéer. För­la­get strä­var efter en mångsidig utgiv­ning med “gung­orna och karu­sel­len” som eko­no­miska filo­sofi: den sma­lare lit­te­ra­tur för­läg­garna själva har lust att läsa, hop­pas bli upp­bu­ren av en lång­sik­tig och bred utgiv­ning. Nam­net på för­la­get är en hyll­ning till fas­tig­hets­mäk­la­ren Johan­nes Kri­lon. Han var en kor­pu­lent och kort­växt man i dryga 40-årsåldern och beskrivs som ”mild, tole­rant och reflek­te­rande”. Johan­nes Kri­lon fanns inte på rik­tigt utan är en karak­tär i Eyvind John­sons tri­o­logi kal­lad Kri­lon. Den består av Grupp Kri­lon (1941), Kri­lons resa (1942) och Kri­lon själv (1943).

Insti­tu­tio­nen för lit­te­ra­tur, idéhisto­ria och reli­gion — Göte­borgs Uni­ver­si­tet. Insti­tu­tio­nens olika ämnen idé– och lär­doms­hi­sto­ria, lit­te­ra­tur­ve­ten­skap, reli­gi­ons­ve­ten­skap och teo­logi, och tea­ter­stu­dier för­e­nas i ett gemen­samt intresse för ana­lys och tolk­ning av tex­ter och kul­tu­rella prak­ti­ker. Grun­den för utbild­ning och forsk­ning vid insti­tu­tio­nen är stu­dier av män­ni­skan och mänsk­liga sam­man­hang i lit­te­rära, filo­so­fiska, veten­skap­liga, poli­tiska och reli­giösa kul­tu­rytt­ringar från äldsta tiders sten­tav­lor till våra dagars digi­tala medi­e­värld. Under 2016 bör­jar en ny kan­di­dat­ut­bild­ning i lit­te­ra­tur­ve­ten­skap inrik­tad mot redak­tio­nell prak­tik.

Göte­borgs Fria Tid­ning — Fria Tid­ningar är ett med­ar­be­ta­rägt medi­e­koo­pe­ra­tiv som gör alter­na­tiva medier för män­ni­skor som vill för­ändra värl­den och som i tra­di­tio­nell media har svårt att hitta nyhe­ter som sva­rar mot deras vär­de­ringar kring sam­hälle, miljö och inter­na­tio­nella för­hål­lan­den. Fria Tid­ningar styrs utan vinst­in­tresse. I pap­pers­tid­ningar och på web­ben rap­por­te­ras om lokala och glo­bala nyhe­ter, med sär­skilt intresse för soci­ala och poli­tiska aktö­rer och ske­en­den som bidrar till en öppen, demo­kra­tisk, fred­lig, fri­het­lig, soli­da­risk och eko­lo­gisk samhällsutveckling.

Granta — Granta är en tid­skrift som lyf­ter fram starka berät­tel­ser och ovän­tade per­spek­tiv. Sce­nen läm­nas fri åt de med­ver­kande för­fat­tar­nas tex­ter: novel­ler, roma­nut­drag, repor­tage, reseskild­ringar och själv­bi­o­gra­fiska berät­tel­ser. Nyskri­vet svenskt mate­rial blan­das med över­sätt­ningar, och eta­ble­rade skri­ben­ter med nya rös­ter. Den ursprung­liga eng­elsk­språ­kiga utgå­van av Granta grun­da­des av stu­den­ter vid Cam­bridge i slu­tet av 1800-talet. År 1979 fick tid­skrif­ten sin nuva­rande form. Svenska Granta byg­ger på ett nära sam­ar­bete med såväl den brittisk-amerikanska för­la­gan som det tio­tal andra sys­terut­gå­vor som de senaste åren star­tats runt om i värl­den. Svenska Granta utkom­mer två gånger om året.

Glänta — Glänta är en tid­skrift som, sedan 1993, kom­mer ut med fyra num­mer per år och rör sig i gräns­lan­det mel­lan filo­sofi, lit­te­ra­tur, konst, poli­tik, histo­ria mm. Med ore­gel­bundna mel­lan­rum arran­ge­rar Glänta dess­utom filo­so­fi­ba­rer, fes­ter och annat. Redak­tio­nen lig­ger i Göte­borg. Glänta Pro­duk­tion har sedan den första utgå­van 1999 givit ut ett  åtti­o­tal böc­ker. Utgiv­ningen rör sig ledigt över grän­serna mel­lan teori och poli­tik, filo­sofi och lit­te­ra­tur, forsk­ning och konst, ofta i essäform.

För­fat­tar­cent­rum Väst — För­fat­tar­cent­rum Väst omfat­tar Västra Göta­land, Hal­lands och Värm­lands län. För­e­ningen har cirka 350 yrkes­verk­samma för­fat­tare som med­lem­mar. Inom ramen för För­fat­tar­för­med­lingen för­med­lar de för­fat­tar­fram­trä­dan­den i, fram­förallt, sko­lor, bib­li­o­tek. De arran­ge­rar olika lit­te­rära eve­ne­mang för all­män­he­ten, bland annat Forum för poesi och prosa, Sve­ri­ges ledande scen för upp­läst lit­te­ra­tur. För­e­ningen dri­ver också olika frå­gor med anknyt­ning till lit­te­ra­tur. Det kan vara allt från ytt­ran­de­fri­het till att värna om lokala bibliotek.

För­e­ningen Arbe­tar­skri­vare — För­e­ningen Arbe­tar­skri­vare star­ta­des 1990 och har med­lem­mar över hela lan­det, allt från “byrå­lå­de­skri­vare” till eta­ble­rade för­fat­tare. Vartan­nat år ger för­e­ningen ut en anto­logi och varje år delas ett sti­pen­dium ut. För­e­ningen skri­ver om arbete och kär­lek, om sam­tal vid mat­bord och på arbets­plat­ser, om timan­ställ­ningar och pap­pers­lös­het, om över­tid för vissa och upp­säg­ning för andra, om att inte kunna ta semes­ter, om att hamna i ett Fas3-projekt, om stun­der av gemen­skap och lycka: om arbe­tet och om livet som inte syns i van­liga medier annat än i undan­tags­fall. 2015 star­tade För­e­ningen Arbe­tar­skri­vare tid­ningen Klass.

Fro­ne­sis — Sam­häl­let är kom­pli­ce­rat. Sam­ti­dens ske­en­den och kon­tro­ver­ser är säl­lan ome­del­bart genom­skåd­liga. Där­för måste sam­hällste­ori få ta tid och plats. Tid­skrif­ten Fro­ne­sis går på dju­pet med sam­ti­dens soci­ala och poli­tiska frå­gor. Fro­ne­sis vär­jer inte för det som är kom­pli­ce­rat. Poli­tik är kom­pli­ce­rat, på samma sätt som sam­häl­let är kom­pli­ce­rat. Med breda ingångar och en peda­go­gisk ambi­tion vill vi göra det kom­plexa till­gäng­ligt för fler. Där­för behö­ver radi­kal sam­hällste­ori gott om sidut­rymme att breda ut sig på. Tid­skrif­ten Fro­ne­sis ges ut av en själv­stän­dig tid­skrifts­för­e­ning och utgiv­ningen påbör­ja­des 1998.

Fol­ket i Bild — Fol­ket i Bild/Kulturfront är en par­ti­po­li­tiskt obe­ro­ende tid­skrift, som ges ut av en för­e­ning med samma namn. Tid­ningen ser som sin upp­gift att verka till för­svar för ytt­rande– och tryck­fri­het, för främ­jan­det av en fol­kets kul­tur och till de anti­im­pe­ri­a­lis­tiska kraf­ter­nas stöd.

Eska­ton — Eska­ton är ett litet för­lag med bas i Malmö vil­ket har som avsikt att foku­sera på avsi­des men rele­vanta tex­ter inom huma­niora, sam­hälls­ve­ten­skap och skönlitteratur.

Divan — Divan är en tid­skrift för kul­tur och psy­ko­a­na­lys, med utgiv­ning sedan 1990. Divan kom­mer ut med två tema­num­mer per år med tex­ter i olika gen­rer, men med en psy­ko­a­na­ly­tisk eller psy­ko­a­na­ly­tiskt inspi­re­rad grund­håll­ning. Minst ett konst­när­skap pre­sen­te­ras också utför­ligt i text och bild i varje nummer.

Dai­da­los - Sedan star­ten 1982 har Bok­för­la­get Dai­da­los pre­sen­te­rat klas­siska tex­ter och skrivna bidrag till vår tids tän­kande. Den största delen av för­la­gets utgiv­ning lig­ger inom filo­sofi och sam­hälls­ve­ten­skap, men i utbu­det syns också histo­ria, peda­go­gik och litteraturvetenskap.

Brända Böc­ker — Brända Böc­ker För­lag star­ta­des 2004 av Ove Berglund. För­la­get ger huvud­sak­li­gen ut över­satt ungersk lit­te­ra­tur, främst poesi.

Black­book Pub­li­ca­tions — Black­book Pub­li­ca­tions pre­sen­te­rar egenut­giv­ning av artist books, ska­pade av intres­santa foto­gra­fer och konst­nä­rer i Skan­di­na­vien. För­la­get star­tade hös­ten 2009 och har bland annat gett ut ‘Album’ av Kalle San­ner, ‘Jigsaw fee­lings’ av Anaïs Bou­dot, ‘What do you mean by that METAPHOR’ av Signe Vad och ‘Apan är rädd’ av Simon Berg.

Bilaga — limi­ted edi­tions — BILAGA är ett konst– och för­lags­pro­jekt av konst­nä­rerna Mari Lagerquist & Lina Pers­son som fyra gånger per år ger ut text­konst, poesi, objekt, col­lage, tryck­sa­ker med mera — vilka leve­re­ras till pre­nu­me­ran­ter via brev.

Alham­bra — Alham­bra för­lag vill genom sin utgiv­ning — av främst klas­sisk och modern ara­bisk lit­te­ra­tur — främja en anda av sam­hö­rig­het mel­lan olika mänsk­liga kul­tu­rer och belysa sär­skilt den ara­biska lit­te­ra­tu­rens höjd­punk­ter under medel­ti­den och den roll denna lit­te­ra­tur har spe­lat för det nya Euro­pas framväxt.

ABF Göte­borg — Arbe­tar­nas Bild­nings­för­bund, ABF, är Sve­ri­ges största stu­di­e­för­bund. ABF Göte­borg genom­för årli­gen ca 4 800 stu­die­cirk­lar varav hälf­ten inom det este­tiska områ­det. Där­ut­ö­ver anord­nas cirka 2 400 kul­turar­range­mang, före­läs­ningar och stads­vand­ringar. Även vux­en­ut­bild­ning på upp­drag av Göte­borgs stad, med intro­duk­tions­kur­ser och gym­na­si­estu­dier i kom­bi­na­tion med yrkes­ut­bild­ningar. Huvud­de­len av akti­vi­te­terna är för­lagda till bostads­om­rå­den där det sam­ar­be­tas med olika föreningar.

  • Black Facebook Ikon
  • Black Twitter Ikon
  • Black YouTube Ikon
  • Instagram - svarta cirkeln