Jude Dibia -

I Begärets Skuggor

Vi är mycket glada över att få presentera att den nigerianska författaren och HBTQ-aktivisten Jude Dibia gästar Textival och Borås Pride i juni. Inom ramen för programserien När våra läppar talar tillsammans läser Dibia ur sina utgivna och ännu inte publicerade böcker, berättar om det litteräras roll i ett samhälle som förbjuder homosexualitet och samtalar med poeten och litteraturvetaren Karin Brygger, bland annat om fristadsförfattarens möjligheter att skapa nya gränslösa berättelser.

Jude Dibia är född 1975 i Lagos, Nigeria och debuterade som romanförfattare 2005 med Walking with Shadows (BlackSands Books) vilken kom på svenska förra året under titeln Att gå med sina skuggor (Smockadoll Förlag. Översättare: Kristian Carlsson). Med Walking with Shadows fick den nigerianska litteraturen sin första homosexuella centralgestalt i karaktären Adrian. Adrians erfarenheter behandlas med stor insikt och nära reflektioner och berättelsen ger rum för såväl de tuffa förhållandena för HBTQ-personer som de möjliga positiva rummen inom relationer. Boken tecknar ett känsligt och komplext porträtt av en människas inre och yttre kamp för att få finnas till. 

Jude Dibia skriver ofta om samkönade förhållanden samt kamperna för mänskliga rättigheter för HBTQ-personer och är själv homosexuell, något som 2014 kriminaliserades då Nigeria instiftade en lag mot homosexualitet. Att älska en annan människa med samma kön kan ge fjorton års fängelse och lagen innefattar också förbud mot att stödja HBTQ-rättigheter. Jude Dibia lämnade Nigeria och han är numera bosatt i Malmö, som stadens tredje fristadsförfattare.

”Januari kom och tog ifrån oss allt. Och nu önskar du varje dag när du vaknar att allt ska bli som det var förr igen”. Så lyder sista stycket i Jude Dibias novell ”Det var vi”, som 2014 publicerades på Dissidentbloggen, en digital tidskrift som ges ut av svenska PEN.

Jude Dibia har publicerat ytterligare två hyllade romaner: Unbridled (2007) och Blackbird (2011) vid sidan om en mängs publiceringar i antologier och tidskrifter. Texterna beskrivs som vågade och kontroversiella men också varma och perspektivvidgande av läsare och kritiker såväl i som utanför Nigeria. 

Jude Dibia arbetar nu på sin fjärde roman som kommer att utspelas helt och hållet i Europa och kretsar kring det han beskriver som en kritisk punkt för migrationen i Europa. Förföljelse och förtryck av HBTQ-personer är också en viktig del av handlingen i det nya projektet
– Det är ett så allvarligt ämne i vårt samhälle och någon måste hela tiden ta tillbaka folks uppmärksamhet mot det och om man har en röst så måste man använda den för att fokusera på frågor som betyder något för en. I den nya romanen är den centrala gestalten en afrikansk HBTQ-aktivist som råkar bo i Sverige under just den här perioden.

Programpunkten hålls på engelska
I samarbete med ABF, café NäRA, Borås Pride.

Citat från tidningen Norra Skåne 22/9 2016.

När våra läppar talar tillsammans är en interdisciplinär programserie om begärets politiska potential och möjligheten till agens och motstånd inom litterärt skapande. 

Under våren och hösten 2017 möts författare, poeter, konstnärer, curatorer, forskare och sexualupplysare under olika rubriker för att närma sig frågor som rör begärets figurationer inom såväl den samtida som den äldre litteraturen och textbaserade konsten. Programmet består av läsningar och presentationer följt av fördjupande samtal om begär, kön, kärlek, sexualitet, subjektivitet, kropp, erotik och språkliga och litterära motståndsstrategier.

Programseriens titel är lånad från den fransk feministiska teoretiker Luce Irigaray (f. 1930) som i den poetiska essän ”Quand nos lèvres se parlent” (1976) föreslår en alternativ feminin symbol till fallosen i den lacanianska psykoanalysen. Läpparna, på en gång talets och det kvinnliga könets universum, kan betraktas som ett alternativ till fallos, en kritisk intervention i den lacanianska psykoanalysen där kvinnan och kvinnlig sexualitet inte får utrymme och där ingen plats i språket finns för kvinnlig subjektivitet och sexualitet. Att använda sig av läpparna som trop kan förstås som ett strategiskt diskursivt drag, ett alternativt sätt att förstå kvinnors anatomi (könet som inte är ett) och framförallt mänsklig sexualitet som inte redan är impregnerat av ett manligt språk.

Vi hoppas att med programserien skapa ett sammanhang som ger en känsla av vad det innebär när våra läppar talar tillsammans. 

Varmt välkomna!

Therese Ytter & Stina Nilss

VAD

Läsning & samtal

VAR

Café NÄRA  i Borås

NÄR

15 juni 2017

EVENT
  • Black Facebook Ikon
  • Black Twitter Ikon
  • Black YouTube Ikon
  • Instagram - svarta cirkeln